Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lönebidragets tak

Skriftlig fråga 2001/02:138 av Nenes, Christina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-30
Besvarad
2001-11-08
Anmäld
2001-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 oktober

Fråga 2001/02:138

 av Christina Nenes (s) till statsrådet Mona Sahlin om lönebidragets tak

Lönebidrag är en effektiv åtgärd för att ge personer med arbetsrelaterade funktionshinder en möjlighet till arbete i näringsliv, offentlig sektor eller hos allmännyttiga organisationer.

Under senare år har klyftan mellan fastställt krontalstak och den reella löneutvecklingen ökat. Detta har inneburit att lönebidragets ekonomiska incitament för anställningar inom framför allt det allmännyttiga organisationslivet försvagats.

Nuvarande krontalstak om 13 700 kr innebär att löneutveckling i likhet med övriga arbetsmarknaden belastar framför allt organisationslivet mycket hårt. I reala siffror kan lönebidraget sägas ha tappat 30 % av sitt värde sedan den senaste justeringen.

Om målet 80 % av arbetskraften i arbete ska nås behöver de funktionshindrade, som i dag på grund av handikapp står utanför arbetslivet, få en rimlig chans att finna ett jobb och behålla detta. Lönebidraget har genom åren visat sig vara en bra form för att anställa personer med funktionshinder. Bidraget utgör därmed en viktig jämlikhets- och rättvisefråga. Det är därför angeläget att göra en översyn av krontalstaket.

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att minska klyftan mellan det fastställda krontaket och den reella löneutvecklingen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:138 besvarad av

den 7 november

Svar på fråga 2001/02:138 om lönebidragets tak

Näringsminister Björn Rosengren

Christina Nenes har frågat statsrådet Sahlin om vilka åtgärder som kan komma att vidtas för att minska klyftan mellan det fasta krontalet och den reella löneutvecklingen när det gäller anställning med lönebidrag. Arbetet är så fördelat i regeringen att det är jag som ska svara på frågan.

Christina Nenes pekar på att det aktuella problemet i första hand berör det s.k. allmännyttiga organisationslivet.

Jag har också fått signaler om att det är just de allmännyttiga företagen som har svårt att bl.a. betala avtalsenliga löner. Detta trots att just dessa företag under vissa förutsättningar kan få en högre bidragsprocent när de anställer en person med lönebidrag.

Mot denna bakgrund har jag bett Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) att föreslå ett framtida regelverk för just denna typ av företag. AMS förslag remissbehandlas för närvarande.

Därutöver har regeringen i budgetpropositionen framhållit att man avser att göra en samlad översyn av hur de arbetshandikappades ställning ska kunna stärkas på framtidens arbetsmarknad.

I sammanhanget vill jag dock klargöra att lönebidraget är ett bidrag till arbetsgivare som ska kompensera det bortfall i arbetsförmågan som en funktionshindrad person som anställs kan ha. Det har ingenting med arbetsgivarens ekonomi att göra och är inte att avse som någon form av föreningsstöd. Den arbetsgivare som får lönebidrag för en anställd är skyldig att betala avtalsenlig lön och lämna avtalsenliga förmåner. Anställda som har en anställning med lönebidrag ska ha samma rätt till löneutveckling som andra i samma bransch.

Dessa förhållanden har också arbetsgivaren, oavsett om det rör sig om en ideell organisation eller inte, accepterat i samband med att anställningen med lönebidrag gjordes upp. Också den fackliga organisationen på arbetsplatsen ska ha tagit del av informationen och samtyckt till villkoren. Det sistnämnda har av regering och riksdag ansetts vara just ett sätt att säkerställa att även den som har lönebidrag ska ha förmåner likvärdiga övriga anställdas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.