Livsmedelsstrategin

Skriftlig fråga 2019/20:1378 av Ann-Sofie Alm (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-05-18
Överlämnad
2020-05-19
Anmäld
2020-05-20
Svarsdatum
2020-05-27
Sista svarsdatum
2020-05-27
Besvarad
2020-05-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Vi är många som värnar det svenska lant- och skogsbruket av många orsaker. Vår svenska livsmedelsproduktion är kritiskt viktig i många avseenden.

Svenska bönder har under mycket lång tid arbetat idogt med att i dag kunna vara bland de allra bästa i världen på hållbart jordbruk. Våra lantbrukare är världsledande på djurskydd, miljösäker framställning av livsmedel, en trygg arbetsmiljö och att hålla de livsfarliga antibiotikaresistenta bakterierna i schack genom att inte överutnyttja antibiotika. 

Det här har inte kommit av sig själv. Det har inte kommit gratis. Därför är det märkligt att det offentliga Sverige inte använder sig av samma krav vid inköp av livsmedel som vi ställer på våra livsmedelsproducenter.

I coronakrisen har det blivit helt uppenbart att svensk krisberedskap har varit undermålig. Det gäller inte minst vår livsmedelsförsörjning. I dag har vi en självförsörjningsgrad på under 60 procent. Det är inte hållbart.

Sveriges riksdag har beslutat om en livsmedelsstrategi för att höja vår självförsörjningsgrad. Den togs beslut om i juni 2017. Men ännu har våra lantbrukare inte sett någonting av detta på gårdsnivå, där produktionen och det hårda arbetet görs.

I coronakrisen har det också blivit svårt med arbetskraft. Gränserna är mer eller mindre stängda. Tusentals svenska arbetsföra människor är permitterade. Studier på universitet och gymnasieskolor sker på distans. Arbetslösheten i Sverige spås bli högre än under finanskrisen på 90-talet.

I livsmedelsstrategins namn borde det initieras ett departementsöverskridande arbete för att vårt svenska lant- och skogsarbete snabbt får den arbetskraft det behöver.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Kommer statsrådet att ta ytterligare initiativ för att stärka vår självförsörjningsgrad och uppnå de mål som satts i livsmedelsstrategin?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1378 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)



N2020/01429/JL

Näringsdepartementet

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1378 av Ann-Sofie Alm (M)
Livsmedelsstrategin

Ann-Sofie Alm har frågat mig om jag kommer att ta ytterligare initiativ för att stärka vår självförsörjningsgrad och uppnå de mål som satts i livsmedelsstrategin.

Frågan om självförsörjning aktualiseras i tider som denna. Det är en av målsättningarna i livsmedelsstrategin som syftar till konkurrenskraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag som kan öka den svenska produktionen och därmed också nå en hög svensk marknadsandel.

För regeringen är målet i livsmedelsstrategin om en ökad livsmedelsproduktion en prioriterad fråga. I december 2019 fattade regeringen beslut om en ny handlingsplan för livsmedelsstrategin. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025, dessutom görs ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. Den innehåller långsiktiga åtgärder fram till 2025 och är ett viktigt steg i att öka konkurrenskraften och lönsamheten genom satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning.

Sverige behöver ha en god självförsörjningsförmåga av livsmedel. Många av de livsmedel vi konsumerar idag kan dock inte produceras i Sverige på grund av att vi inte har det klimat som krävs för att odla vissa produkter. Den pågående utbrottet av covid-19 har också visat att dagens livsmedelsförsörjningssystem är komplex och global. Även de livsmedel som produceras i Sverige är ofta beroende av till exempel globala värdekedjorna för energi, gödsel, foder, utsäde, växtskyddsmedel och maskindelar. Även arbetskraft färdas över nationsgränser, vilket den senaste tiden visat.

Det är därför viktigt att säkerställa en öppen handel, inom EU och med tredje land, så långt möjligt även under kriser som pågående utbrottet av covid-19. En ökad svensk livsmedelsexport är en viktig del i att öka svensk konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Ett lands livsmedelsförsörjning tryggas av en inhemsk produktion såväl som av import och sårbarheten kan också långsiktigt minska genom genomförandet av regionala livsmedelsstrategier.

Det svenska inreseförbudet från tredje land gör undantag för personer som ska utföra nödvändiga funktioner, såsom säsongsarbetare inom jordbruket. Arbetstillstånd för jordbruk har framför allt utfärdats för säsongsarbetare från Ukraina. Regeringen och svenska ambassaden i Kiev har en nära dialog med såväl näringen som myndigheter i Ukraina för att underlätta i de fall näringen önskar erhålla undantag från Ukrainas utreseförbud.

Jag har även tillsammans med arbetsmarknadsministern haft dialog med näringen, Sveriges Kommuner och Regioner, Arbetsförmedlingen och de fackliga organisationerna kopplade till de gröna näringarna för att se hur vi kan ta tillvara den arbetskraft som redan finns till förfogande i Sverige.

Den 20 maj 2020 beslutade också regeringen om en extrabudget med förslag att tillföra ytterligare 11 miljoner kronor till Tillväxtverket. Medlen avses användas för att förstärka ett befintligt uppdrag där Lantbrukarnas riksförbund och Arbetsförmedlingen samarbetar och syftar till att underlätta matchning av arbetslösa till de gröna näringarna, så att inhemsk arbetskraft kan ersätta de säsongsanställda från andra länder. Tillgången på inhemsk arbetskraft och kompetens är också en viktig del i att stärka självförsörjningsförmågan.

Regeringen har tillsatt en utredning för att utreda ett fossiloberoende jordbruk. En ökad svensk livsmedelsproduktion kan bidra till lägre global klimatpåverkan, men också till ökad självförsörjning av drivmedel till lantbruket.

Stockholm den 27 maj 2020

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.