Livsmedelsstrategin
Skriftlig fråga 2016/17:1450 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-19
- Överlämnad
- 2017-05-19
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
- Besvarad
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Statsrådet Sven-Erik Bucht och regeringen har lagt fram En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och tillväxt i hela landet (2016/17:104) för behandling av riksdagen före sommaren. Propositionen innehåller vad man kallar en strategi för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja – och ska enligt regeringen ses som en plattform utifrån vilken politiken ska utformas fram till 2030.
Det är välkommet att regeringen lägger fram en livsmedelsstrategi. Konkurrenskraften i de gröna näringarna och livsmedelskedjans robusthet behöver stärkas. Ökad import och export bidrar till sysselsättning och högre levnadsstandard både i Sverige och utomlands. Med en ökad produktion av livsmedel i Sverige – både konventionella och ekologiska – kan självförsörjningsgraden öka.
Regeringen har dock mycket att bevisa när det gäller att uppfylla de mål som man själv valt att lägga in i livsmedelsstrategin. Bland annat gäller det målen för det strategiska området Regler och villkor. På sidan 27 i propositionen går det att utläsa:
”Regler och andra styrmedel som berör livsmedelskedjans företag bör utformas så att de stödjer ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Arbetet med att förenkla för företagen bör fortsätta att ges hög prioritet.”
Målet i sig är välformulerat och har en god intention. Men samtidigt som regeringen lägger fram livsmedelsstrategin på riksdagens bord går regeringen också fram med flera förslag som kan komma att försämra livsmedelsföretagens konkurrenskraft och produktivitet. Det handlar bland annat om höjd skatt på arbete, nya 3:12-regler som innebär en skattehöjning på 5 miljarder kronor, kilometerskatt för lastbilar, flygskatt och en ny kemikalieskatt som innebär ökad administrativ börda.
Sammantaget verkar regeringen lägga fram flera förslag samtidigt, som motsäger varandra. Det mål som regeringen har är ändamålsenliga skatter och införande av regelförenklingar – men de förslag som presenteras går i motsatt riktning och innebär både ökad administrativ börda och ett höjt skattetryck.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Är statsrådet och regeringen av uppfattningen att målet om ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan kan nås samtidigt som skatter höjs och den administrativa bördan ökar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1450 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2017/03732/JM | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till Riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1450 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Livsmedelsstrategin
Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om jag och regeringen är av uppfattningen att målet om ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan kan nås samtidigt som skatter höjs och den administrativa bördan ökar?
Som Jesper Skalberg Karlsson nämner så överlämnade regeringen den 30 januari 2017 över prop. 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet till riksdagen. Detta efter att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen enats kring målen i livsmedelsstrategin. Det är glädjande för hela livsmedelskedjan att politikerna enats kring dessa långsiktiga mål som ska gälla fram till 2030.
Regeringen lanserade den 7 februari 2017 sin handlingsplan för livsmedelsstrategin. I arbetet för livsmedelsstrategins genomförande har regeringen avsatt drygt en miljard kronor. I denna presenterar regeringen åtgärder för hela livsmedelskedjan för att uppnå målen i livsmedelsstrategin. Vi pekar bland annat ut områden som regelförenkling för företagen i livsmedelskedjan, insatser för ökad export av livsmedel, likvärdig kontroll- och tillståndsverksamhet i hela landet samt satsningar på forskning och innovation. Det finns mycket som kan göras för att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan inte minst förenkling genom digitalisering, bättre service och att minska den administrativa bördan.
Regeringen och våra myndigheter arbetar aktivt med att utveckla en näringspolitik som främjar jobb och tillväxt. I livsmedelsstrategin tar regeringen ett brett grepp om frågor som är viktiga för konkurrenskraften i såväl livsmedelssektorn som i jordbrukssektorn. Trots att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen kommit överens om målen i livsmedelsstrategin, så finns det politiska skiljelinjer kring hur vi uppnår målen, däribland gällande skatterna. För att stärka konkurrenskraften inom livsmedelsnäringarna förstärktes dieselskattereduktionen från 0,90 kronor per liter till 1,70 kronor per liter den 1 januari 2016 till 31 december 2018. Denna höjning innebar en investering i de gröna näringarna med ungefär 300 miljoner kronor per år.
Jag delar Jesper Skalberg Karlssons ståndpunkt att den administrativa bördan bör minska och regeringen kommer fortsatt aktivt arbeta med frågan. Mycket måste göras för att uppnå målen i livsmedelsstrategin och regeringen har nu tagit de första stegen i genomförandet som bland annat kommer att innefatta en kontinuerlig dialog med bransch och näring samt implementering av regeringens handlingsplan. Med detta påbörjade arbete är jag och regeringen av uppfattningen att vi kommer att nå målen i livsmedelsstrategin.
Stockholm den 31 maj 2017
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.