Lissabonfördraget och terrorismbekämpning

Skriftlig fråga 2007/08:439 av Olsson, Lena (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-12-07
Anmäld
2007-12-07
Besvarad
2007-12-12
Svar anmält
2007-12-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 december

Fråga

2007/08:439 Lissabonfördraget och terrorismbekämpning

av Lena Olsson (v)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Den brittiska regeringen har lagt fram ett förslag i EU om att länderna ska undvika rättegångar som rör terrorism och i stället utvisa de misstänkta för att rättegångar ska kunna hållas utanför EU. Bakgrunden är självklart att man vill sänka kravet på rättssäkerhet. Den svenska regeringen har på tjänstemannanivå varit med och stoppat förslaget, vilket är lovvärt.

Vad som är intressant är dock att regeringen även kommer att underteckna Lissabonfördraget. Detta fördrag kommer att förändra beslutsfattandet på det rättsliga området så att Sverige och andra länder inte längre kommer att ha vetorätt. Området ska nämligen göras överstatligt och beslut kan fattas med kvalificerad majoritet.

Det brittiska förslaget har stöd av flera stora länder inom EU. Om Lissabonfördraget skulle antas kan det inte uteslutas att det brittiska förslaget senare kan bifallas, oavsett vad den svenska regeringen eller riksdagen säger.

Bland annat av skäl såsom dessa säger Vänsterpartiet nej till Lissabonfördraget. Riksdag och regering har inte folkets mandat att fatta beslut i frågan och vi anser att ratificerandet av fördraget kan ske först efter ett ja i en folkomröstning.

Min fråga till justitieminister Beatrice Ask är:

Kommer insikter från behandlingen av det brittiska förslaget att påverka justitieministerns ställningstagande vad gäller Lissabonfördraget?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:439 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 12 december

Svar på fråga

2007/08:439 Lissabonfördraget och terrorismbekämpning

Justitieminister Beatrice Ask

Lena Olsson har frågat mig om ett förslag från den brittiska regeringen avseende möjligheten att utvisa terrorismmisstänkta personer mot upprättandet av diplomatiska garantier ändrat min inställning till Lissabonfördraget.

De brittiska tankarna fick inte stöd bland övriga medlemsstater och har därför inte diskuterats vidare.

När det sedan gäller Lissabonfördraget stöder jag helt de förstärkta möjligheter för beslutsfattande som det nya fördraget ger på det rättsliga området. Förändringarna är nödvändiga för att vi inom ramen för EU- samarbetet ska kunna bekämpa gemensamma problem som människohandel, organiserad brottslighet och terrorism. Det är riktigt att enhällighet inte längre kommer att krävas för beslut i rådet beträffande många frågor på det rättsliga området. Beslut kommer i många fall att kunna fattas med kvalificerad majoritet. Genom den så kallade nödbromsen, det vill säga möjligheten för en medlemsstat att begära att ett förslag överlämnas till Europeiska rådet för vidare behandling om det anses påverka grundläggande aspekter av den medlemsstatens straffrättsliga system, finns dock enligt min uppfattning ett tillräckligt skydd för att tillvarata en enskild medlemsstats speciella intressen. Lissabonfördraget innebär också att EU:s stadga om grundläggande rättigheter blir bindande. Lissabonfördraget tydliggör därför också vilka grundläggande rättigheter och principer EU:s institutioner ska värna i sin verksamhet och inom ramen för sina befogenheter.     

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.