Likvärdig skola
Skriftlig fråga 2019/20:1051 av Jörgen Grubb (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-03-05
- Överlämnad
- 2020-03-06
- Anmäld
- 2020-03-10
- Svarsdatum
- 2020-03-18
- Sista svarsdatum
- 2020-03-18
- Besvarad
- 2020-03-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
I höstas presenterades utredningen Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan (SOU 2019:40). Skollagen (2010:800), SkolL, stadgar att utbildningen ska vara likvärdig utan att definiera vad en likvärdig utbildning är. Tre textavsnitt hämtade från SkolL anges i utredningen som underlag för tolkning och förklaring av innebörden:
1. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning. (1 kap. 8 §.)
2. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (1 kap. 4 § andra stycket.)
3. Kommuner ska fördela resurser efter elevers förutsättningar och behov. (2 kap. 8 b §.)
Författarna av utredningen utgår från att likvärdighet är synonymt med skolans kompensatoriska uppdrag och uttrycker följande målbeskrivning: ”Vi är alltså intresserade av att undersöka i vilken utsträckning skolan utjämnar skillnader mellan elever med olika förutsättningar, och därmed bidrar till målet om att alla barn ska ha lika möjligheter i livet.”
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur vill ministern skapa en likvärdig skola för alla?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1051 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2020/
00922
/S
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1051 av Jörgen Grubb (SD)
Likvärdig skola
Jörgen Grubb har frågat mig hur jag vill skapa en likvärdig skola för alla.
Enligt skollagen (2010:800) ska utbildningen inom skolväsendet vara likvärdig inom varje skolform, oavsett var i landet den anordnas. Kravet på likvärdighet innebär dock inte att verksamheten ska vara likformig. Målen för verksamheten kan och bör nås på olika sätt utifrån lokala behov och förutsättningar, men kvaliteten ska vara likvärdig. I dag finns det kvalitetsbrister både inom och mellan skolor vilket gör att svensk skola inte är likvärdig. Det är mitt och regeringens mål att förändra detta för att alla elever ska ges samma möjligheter att nå de kunskaper som behövs för att klara vuxenlivet och rollen som samhällsmedborgare.
Regeringen har de senaste åren genomfört flera insatser för att skapa en mer likvärdig skola för alla elever. Sedan 2015 har Statens skolverk i uppdrag att genomföra riktade satsningar till skolor med låga kunskapsresultat och svåra förutsättningar och skolor med en stor andel elever med annat modersmål än svenska. Syftet är att stärka utbildningens kvalitet och öka likvärdigheten (U2019/03787/S, U2019/03786/S). Regeringen beslutade 2018 om nationella målsättningar för höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet inom det svenska skolväsendet. De nationella målsättningarna har tagits fram utifrån Skolkommissionens förslag. Regeringen har vidare gett i uppdrag åt Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet att bl.a. analysera och sammanställa avgörande framgångsfaktorer för skolutveckling samt lämna förslag på vad som ska tas upp i en framtida dialog mellan stat och huvudmän (U2020/00734/S).
Regeringen införde 2018 ett statsbidrag för att utöka huvudmannens resurser i förskoleklassen och grundskolan. Detta för att alla elever i landet, oavsett social bakgrund, ska ges jämlika och jämställda förutsättningar att nå målen för utbildningen. Bidraget fördelas så att huvudmän med stora behov får en större andel av medlen. Bidraget uppgår i år till 4,9 miljarder kronor och beräknas 2021 uppgå till 6,2 miljarder kronor.
För att stärka utbildningens kvalitet för alla elever och främja elevernas kunskapsutveckling har regeringen genomfört stora, nationella kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal i skolan, t.ex. mattelyftet, läslyftet och specialpedagogik för lärande. För att säkerställa att alla elever ges det stöd som de har rätt till finns det sedan den 1 juli 2019 bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser.
Regeringen har även tillsatt flera utredningar som har i uppdrag att lämna förslag som ökar likvärdigheten i skolan. I april 2020 kommer Utredningen om en mer likvärdig skola (U 2018:05) att redovisa sitt uppdrag. Utredningen ska analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07) har bl.a. i uppdrag att kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för elever att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ett delbetänkande ska lämnas i juni 2020 och slutredovisning av uppdraget ska ske i februari 2021. Regeringen har nyligen även gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ges bättre förutsättningar genom till exempel läxhjälpsgaranti och lovskola. Utredaren ska även föreslå hur nyanlända elever i högstadiet och i gymnasieskolans introduktionsprogram ska få mer tid för undervisning.
Av den sakpolitiska överenskommelse som har ingåtts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna i januari 2019 framgår att vi ska arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för att öka likvärdigheten i skolan. Detta arbete pågår. Det är dock av allra största vikt att ändringar som görs är väl förankrade och genomarbetade så att det blir hållbara och långsiktiga förbättringar för alla elever i skolan och i hela skolsystemet. Det är varje elevs ansträngning som ska avgöra hur långt man kommer i sina studier, inte var man bor någonstans, vilka föräldrar man har eller vilken skola man går på. Det är därför viktigt att alla elever i svenska skolor ges en likvärdig utbildning av god kvalitet.
Stockholm den 18 mars 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.