Lika konkurrensvillkor för landsbygden
Skriftlig fråga 2015/16:630 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-01-15
- Överlämnad
- 2016-01-18
- Anmäld
- 2016-01-19
- Svarsdatum
- 2016-01-27
- Sista svarsdatum
- 2016-01-27
- Besvarad
- 2016-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Alliansregeringen beslutade i februari 2013 (dir. 2013:20) att utreda möjligheter för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion. I uppdraget, som avslutades i mars 2015, ingick att belysa konkurrenskraften i näringarna och att ta fram förslag till strategi och åtgärder för en livskraftig produktion. Med denna utredning som grund bör regeringen omgående agera för lika konkurrensvillkor för alla företagare i Sverige, så också för landsbygds- livsmedels- och matproducenter samt förädlare. Regeringen har tidigare i bland annat regeringsförklaring tydliggjort att man ska ”bidra till att öka den svenska produktionen av mat och även exporten, och skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet ".
Utredning SOU 2015:15 visade på att Sverige har goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar produktion av livsmedel samt att livsmedelskedjan är viktig för Sveriges sysselsättning. Efter EU-inträdet har dock den svenska produktionen förlorat marknadsandelar, trots att konsumtionen ökat – detta då vi importerar alltmer produkter. Svensk livsmedelsproduktion står därför inför stora utmaningar.
Utredningen vill särskilt betona följande bedömningar:
- Statens roll är främst att skapa goda förutsättningar genom bland annat villkor och regler i paritet med konkurrentländerna och genom kunskaps- och innovationssystemet.
- Det finns anledning att analysera om den svenska ståndpunkten rörande EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver anpassas så att den i större utsträckning gagnar svenska näringspolitiska intressen.
Om regeringen avser att vidta åtgärder för att öka livsmedelsproduktionen runt om i landet, öka exporten och på så vis skapa fler arbetstillfällen, måste den därför även utgå från ett sunt och konkurrenskraftigt företagande. Detta trots den skattechock på jobb, företagande, tillväxt och arbete som slagit till vid årsskiftet.
Om svenskt livsmedelsföretagande ska kunna växa på en mervärdesmarknad måste det i Sverige ske en förflyttning från regelverk till överenskommelser och åtaganden inom branschen och mellan olika parter. Målsättningen bör vara att Sverige harmoniserar produktionsvillkoren med resten av EU.
Även hanteringen av produktionsmedelsskatter i Sverige, gentemot konkurrentländer, är av stor betydelse för tillväxtmöjligheterna inom livsmedelsproduktionen.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att alla företagare, så även de på landsbygden som bland annat jobbar med besöks-, livsmedels- och upplevelsenäring – trots skattechocken som slog till vid årsskiftet – har att utgå från lika konkurrensvillkor så att den svenska livsmedelsproduktionen kan utvecklas genom ökad tillväxt och flera jobb?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:630 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2016/00379/JM | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:630 av Cecilia Widegren (M) Lika konkurrensvillkor för landsbygden
Cecilia Widegren har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att alla företagare, även de på landsbygden som bland annat jobbar med besöks-, livsmedels-, och upplevelsenäringen, har att utgå från lika konkurrensvillkor så att den svenska livsmedelsproduktionen kan utvecklas genom ökad tillväxt och flera jobb, trots den skattechock som Cecilia Widegren anser slog till vid årsskiftet.
Regeringen aviserade arbetet med en nationell livsmedelsstrategi i budgetpropositionen för 2015. Utgångspunkten med arbetet med livsmedelsstrategin är att det finns en stor potential i den svenska livsmedelproduktionen och efterföljande led. Mål för arbetet är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Målet är också att öka andelen ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel samt bättre möjligheter för konsumenter att göra medvetna val, till exempel genom miljö- och ursprungsmärkning. Strategin ska presenteras i en proposition som läggs på riksdagens bord under 2016. Regeringen har även initierat arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram i bred dialog med organisationer i det civila samhället och myndigheter. Programmets vision är ”Skogen - det gröna guldet - ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Skogsprogrammet ska också bidra till att stimulera andra strategiska satsningar och politikområden, exempelvis klimat och miljömål, landsbygdsutveckling, utveckling av export, nyindustrialisering, besöksnäring med mera.
Regeringen är väl medveten om att konkurrensen är hård för det svenska jord- och skogsbruket. För att stärka konkurrenskraften förstärks därför dieselskattereduktionen från 0,90 kronor per liter till, 1,70 kronor per liter den 1 januari 2016 till 31 december 2018. Denna höjning innebär att regeringen investerar i jord- och skogsbruket med ungefär 300 miljoner kronor per år.
Regeringen tog den 5 mars 2015 emot Konkurrenskraftsutredningens slutbetänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15). Utredningens betänkanden är under beredning inom Regeringskansliet. Utredningen och dess remissförfarande är ett av de underlag som jag använder vid framtagandet av livsmedelsstrategin.
För att säkerställa att arbetet med livsmedelsstrategin möter de utmaningar och möjligheter som finns i den svenska livsmedelskedjan har jag genomfört en bred och omfattande extern förankring och dialog med aktörer relaterade till hela livsmedelskedjan. Denna process har inkluderat representanter från besöks-, livsmedels-, och upplevelsenäringen.
Under 2015 påbörjade även Sverige ett arbete med att utvärdera och analysera den gemensamma jordbrukspolitiken inför framtida reformer. Syftet med arbetet är bland annat att ta fram förslag till en framtida gemensam jordbrukspolitik som kan bidra till att uppnå målen med livsmedelsstrategin. Sverige har på EU-nivå initierat ett samarbete med Danmark, Nederländerna och Tyskland för att ambitionerna i djurskyddslagstiftningen på EU-nivå ska höjas. Detta samarbete har utmynnat i konkreta förslag som överämnats till kommissionen. Inom EU driver Sverige på för att alla medlemsstater ska efterleva de regelverk som finns gällande djurskyddslagstiftningen. Detta har Sverige flertalet gånger påtalat och stödjer aktivt kommissionens arbete.
Många arbetstillfällen med koppling till och inom livsmedelsproduktionen är lokaliserade till landsbygden. Arbetet med livsmedelsstrategin syftar till att öka konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan och därigenom bidra till att stärka tillväxten på landsbygden.
Stockholm den 27 januari 2016
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.