Lika konkurrensvillkor för grannländer
Skriftlig fråga 2007/08:1039 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-04-04
- Anmäld
- 2008-04-04
- Besvarad
- 2008-04-09
- Svar anmält
- 2008-04-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 april
Fråga
2007/08:1039 Lika konkurrensvillkor för grannländer
av Cecilia Widegren (m)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Beklagligt nog har Finland efter EU-inträdet fått fortsätta att nationellt subventionera det finska jordbruket och därmed landsbygdsutvecklingen. Att Finland vid EU-inträdet beviljades undantag kanske var rimligt, men att finländarna nu lyckades köra över grannen Norden och övertyga EU-kommissionen en gång till känns helt obegripligt.
Finland har länge haft konkurrensfördelar genom nationella subventioner. Till exempel har de finska äggproducenterna kunnat exportera ägg till exempelvis Sverige, till lägre kostnad, från uttjänta gamla burar som är förbjudna i Sverige! Därtill har de getts nationella investeringsstöd för att sätta upp desamma. Man häpnar.
Målsättning är nu att dessa för andra gången, undantag via nationella stöd, ska fasas ut. Men tills den dagen är nådd kommer finska jordbrukare ha fått miljarder över åren i nationellt stöd. Detta stärker naturligtvis det finska jordbrukets konkurrensmöjligheter trots att det i övrigt har liknande betingelser som svenskt jordbruk. Nu är det inte rop efter nya stöd, bidrag och subventioner som är svaret på denna snedvridna konkurrensfördel utan fortsatt tydlig frihandelslinje.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att balansera de konkurrensfördelar som de finländska jordbrukarna har gentemot svenska?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1039 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2007/08:1039 Lika konkurrensvillkor för grannländer
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att balansera de konkurrensfördelar som de finländska jordbrukarna har gentemot svenska.
Finland har sedan EU-inträdet haft en unik möjligheten att med nationella medel bland annat stödja producenter i de södra delarna av Finland. Under hösten 2007 pågick omförhandlingar mellan Finland och EU-kommissionen angående dessa nationella stöd vilka resulterade i att det nu inte längre finns någon produktionskoppling för till exempel ägg. Vidare infördes ett strängare krav på nedtrappning av stödnivån, framför allt för gris‑, ägg- och fågelproducenter. I och med detta lyckades Sverige få gehör för en del av den kritik som vi förde fram till kommissionen angående Finlands nationella stöd.
Vad gäller den specifika frågan om skillnaden i användning av burar för ägg- och fågelproduktion har Sverige i flera sammanhang aktivt agerat för ett förbud av traditionella burar inom EU. Kommissionen har nu i linje med denna svenska ståndpunkt i en rapport konstaterat att förbudet mot traditionella burar ska gälla från 2012 enligt vad som beslutats genom rådets direktiv 1999/74 EG om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns. I och med detta upphör denna konkurrensnackdel för svenska ägg- och fågel producenter gentemot Finland och resten av EU.
Regeringen har som målsättning att svenska jordbrukare ska konkurrera på lika villkor gentemot övriga EU. I samband med budgetpropositionen 2008 lanserade regeringen ett konkurrenskraftspaket på 235 miljoner för jordbrukssektorn. Förslaget innefattade bland annat ökad återbetalning av energiskatter för lantbrukets arbetsmaskiner och statligt övertagande av flera avgifter som lantbruksnäringen i dag betalar såsom köttkontrollavgifter och avgiften till CDB-registret.
En annan viktig fråga rör jordbrukets tvärvillkor, där regeringen under hösten 2007 fattade beslut om lika tillämpning i Sverige som i övriga EU.
Sverige är dessutom för en konsekvent frihandelsvänlig linje i alla politikområden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.