Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ledarskap i skolan

Skriftlig fråga 2003/04:632 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-27
Anmäld
2004-01-27
Besvarad
2004-02-04
Svar anmält
2004-02-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 januari

Fråga 2003/04:632

 av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om ledarskap i skolan

En viktig faktor för en välfungerande skola är ett gott ledarskap. Alla skolans medarbetare har någon form av ledarskapsuppgift. Rektor mot lärare och elever. Lärare och alla skolans vuxna gentemot eleverna.

I denna ledarskapsuppgift ingår att föregå med gott exempel, leda och inspirera, lösa konflikter och problem, stödja människor som är ur balans, stärka andras självförtroende samt att delegera och utkräva ansvar.

Få av skolans medarbetare har genomgått någon form av ledarskapsutbildning i dag. Såväl lärarutbildningen, utbildningen av skolledare samt kommunernas fortbildning av lärare och skolledare skulle gagnas av mer ledarskapsutbildning.

Vad avser utbildningsministern att göra för att öka tillgången till ledarskapsutbildning för skolans medarbetare?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:632 besvarad av

den 4 februari

Svar på fråga 2003/04:632 om ledarskap i skolan

Utbildningsminister Thomas Östros

Sten Tolgfors har frågat mig vad skolministern avser att göra för att öka tillgången på ledarskapsutbildning för skolans medarbetare.

Jag delar Sten Tolgfors uppfattning att det är viktigt att utbildning i ledarskap ingår i såväl lärarutbildning, den statliga rektorsutbildningen som kommunernas kompetensutveckling av lärare och skolledare. När Förvaltningshögskolan i Göteborg 1998 utvärderade den statliga rektorsutbildningen visade det sig att många skolledare särskilt uppskattade inslag av mer generell ledarskapsutbildning.

Som en följd av Statens skolverks Nationella kvalitetsgranskningar 1998 om skolledares uppdrag i en decentraliserad skola (Skolverkets rapport nr 160) tillsatte Utbildningsdepartementet i december 1999 en expertgrupp för att diskutera skolledares roll i det decentraliserade utbildningssystemet. Expertgruppens rapport Lärande ledare @ Ledarskap för dagens och framtidens skola (Utbildningsdepartementets skriftserie, rapport 4, 2001) betonade rektorers möjlighet att framgångsrikt leda och utveckla sina skolor genom ett demokratiskt, lärande och kommunikativt ledarskap. Många kommuner har ledarutvecklingsprogram för alla chefer i kommunen, där fokus ligger på att skapa förståelse för rollen i sin helhet i kommunen och på uppdraget som chef och ledare. Rapporten betonar vikten av att innehållet i kompetensutvecklingen prioriteras av förtroendevalda och förvaltningschefer.

Regeringen gav i december 2000 Skolverket i uppdrag att förnya innehållet i den statliga rektorsutbildningen. Det måldokument som Skolverket då utarbetade, och som nu gäller för rektorsutbildningen, bygger bland annat på expertgruppens ovan nämnda rapport. Av måldokumentet framgår att utbildningen syftar till att rektor ska bli bättre rustad att utöva det ansvar som läroplaner och övriga författningar ålägger rektor samt att gentemot uppdragsgivarna konkretisera verksamhetens villkor och hävda dess behov. Befattningsutbildningen (den statliga rektorsutbildningen) har som uppdrag bland annat att influera lärarutbildningarna så att ledarskap i den lärande organisationen kommer att ingå i utbildningen av lärare.

När det gäller lärarutbildningarna vill jag hänvisa till examensordningen för lärarexamen där det framgår att studenten för att få lärarexamen ska kunna "@ självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,."

Ledarskapsutbildningsinslag förutsätts således ingå i lärarutbildningen.

Staten tar sedan många år ansvar för den statliga rektorsutbildningen (befattningsutbildningen) som Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att anordna. Detta ansvar låg tidigare på Statens skolverk. Utbildningen omfattar minst 30 utbildningsdagar och genomförs under två@tre år. Utbildningen varvar teori och praktik och ska kunna tillgodoräknas för högskolestudier för den som önskar läsa vidare. Det är viktigt att kommunerna tar sitt ansvar som arbetsgivare och ger sina skolledare möjlighet att genomgå den statliga rektorsutbildningen. Denna måste givetvis följas av andra utbildningsinsatser under rektors verksamma år.

Utbildning i ledarskap för rektorer och andra inom skolan är ständigt aktuell och behöver följas upp och utvecklas. Regeringen förordnade i april 2003 en utredare med uppdrag att göra en kartläggning och utvärdering av skolans ledningsstruktur (dir. 2003:36). Syftet med utredningen är att resultatet ska kunna utgöra underlag för fortsatt diskussion och utveckling av skolans ledningsstruktur och rektors förutsättningar att fullgöra sitt breda uppdrag.

I direktiven till nämnda utredning erinras om att både Skolverkets tidigare nämnda granskningsrapport om rektorsrollen och rapporten Lärande ledare @ Ledarskap för dagens och framtidens skola aktualiserar behovet av utbildning i ledarskap för rektorer. Utredaren ska därför göra en bedömning av behovet av ledarskapsutbildning för rektorer och andra skolledare, såväl i statlig, kommunal som i annan regi. Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 30 juni 2004.

Jag vill avslutningsvis nämna att det vid universitet och högskolor runt om i landet finns ledarskapsutbildning både på grundläggande nivå och för högre studier, för skolledare och andra som vill utbilda sig inom området. Det gäller för både aktuella målgrupper och dem som är ansvariga för skolutvecklingen i kommunen att utnyttja dessa möjligheter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.