Till innehåll på sidan

lärlingsutbildning - ett sätt att rädda hantverksyrkerna

Skriftlig fråga 2003/04:451 av Tjernberg, Gunilla (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-12-11
Anmäld
2003-12-11
Besvarad
2003-12-17
Svar anmält
2003-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 december

Fråga 2003/04:451

av Gunilla Tjernberg (kd) till kulturminister Marita Ulvskog om lärlingsutbildning @ ett sätt att rädda hantverksyrkerna

Inom en tioårsperiod riskerar uppemot 300 hantverksyrken att mer eller mindre försvinna då 100 000 hantverkare kommer att gå i pension. Utbildningsmöjligheter saknas till dessa yrken varför rekryteringen av ny arbetskraft nästan är obefintlig.

Ska Sverige även i framtiden ha en kompetent och utvecklande hantverkarkår är det dags att ta problematiken på stort allvar annars riskerar en hel yrkeskår att dö ut. En yrkeskår som är av stor betydelse för vårt kulturarv. En sådan utveckling vore djupt tragisk och får inte inträffa.

En satsning på en modern lärlingsutbildning skulle definitivt innebära ett lyft och en utökad möjlighet att kunna behålla en levande hantverkarkår. Internationellt sett satsar Sverige mycket lite på lärlingsutbildning medan länder som Polen och Tyskland utnyttjar denna möjlighet på ett helt annat sätt.

En moderna form av lärlingsutbildning skulle kunna rädda hantverkarkåren i framtiden. Kristdemokraterna hoppas på att regeringen ser denna möjlighet och snabbt tar itu med problemet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga kulturministern:

Vilka åtgärder avser kulturministern att vidta för att avvärja bristen på hantverkare i framtiden?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:451 besvarad av

den 17 december

Svar på fråga 2003/04:451 om lärlingsutbildning @ ett sätt att rädda hantverksyrkena

Statsrådet Lena Hallengren

Gunilla Tjernberg har frågat kulturminister Marita Ulvskog vilka åtgärder kulturministern avser att vidta för att avvärja bristen på hantverkare i framtiden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag delar Gunilla Tjernbergs åsikt om att det är av vital betydelse att samhällets behov av kunniga hantverkare liksom annan arbetskraft kan tillgodoses genom de utbildningsformer samhället erbjuder.

I bugetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1) redovisar regeringen sin syn på den yrkesinriktade utbildningen på både gymnasial och eftergymnasial nivå. För den gymnasiala nivån betonas bland annat behovet av ökad samverkan mellan skola och arbetsliv och för den eftergymnasiala nivån nämns mångfalden i utbildningsutbudet som en väg att möta såväl individens som samhällets behov av yrkesutbildning.

I gymnasieskolan bedrivs grundläggande hantverksutbildning inom främst Hantverksprogrammet. Kursplanerna i karaktärsämnet hantverksteknik är så utformade att de kan användas för vitt skilda hantverk. Hantverkare benämns också många yrken knutna till byggsektorn. Inom det nationella Byggprogrammet finns möjligheter att utbilda hantverkare som snickare, golvläggare och glasmästare för att nämna några exempel. Minst 15 veckor av utbildningen ska ske i arbetslivet, men kan utökas om behov och förutsättningar finns. Dessutom pågår en försöksverksamhet inom gymnasieskolans yrkesförberedande program, Lärande i arbetslivet, där 30 veckor av utbildningen ska förläggas till en arbetsplats.

Olika hantverksutbildningar återfinns i dag även inom de eftergymnasiala yrkesutbildningsformerna. Utbildningar riktade mot hantverksyrken, som kräver flera år av praktisk färdighetsträning efter gymnasieutbildning, såsom guldsmed, sadelmakare, möbeltapetserare med flera yrken ryms däremot inte inom ramen för befintliga regelsystem. Utbildningsbehovet är stort och tillgodoses i huvudsak genom lärlingsutbildning, men flertalet hantverkare saknar ekonomiska möjligheter att erbjuda en lärlingsplats. Nyrekryteringen till hantverksyrken har under många år varit liten på grund av bristande utbildningsmöjligheter, vilket lett till en sned åldersfördelning bland de yrkesverksamma.

Regeringen har därför aviserat att en försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna till vissa små hantverksyrken påbörjas under år 2004. I budgetpropositionen anvisar regeringen 3,8 miljoner kronor för ändamålet. Den närmare utformningen av denna försöksverksamhet bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.