Lärarbehörighet
Skriftlig fråga 2018/19:442 av Johanna Rantsi (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-22
- Överlämnad
- 2019-03-25
- Anmäld
- 2019-03-26
- Svarsdatum
- 2019-04-03
- Sista svarsdatum
- 2019-04-03
- Besvarad
- 2019-04-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Skolverket rapporterade den 12 mars 2019 att lärarbehörigheten minskar i landets grundskolor. Och det gör den från redan låga nivåer.
Lärarbristen är ett stort problem, och kompetensförsörjningen måste tas på allvar. Slaget om lärarna slår ekonomiskt mot landets kommuner och fristående huvudmän när det snabbt har pressat upp lärarlöner och personalkostnader. Skolhuvudmän bjuder över varandra i lön i kampen om behöriga lärare, vilket oroar än mer nu när lärarbehörigheten minskar i grundskolan. Detta riskerar att försämra likvärdigheten i landet.
Att lärarbehörigheten nu minskar i grundskolan är skrämmande! Utvecklingen går åt helt fel håll.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stoppa den negativa utvecklingen av lärarbehörigheten i grundskolor?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:442 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2019/
01242
/S
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:442 av Johanna Rantsi (M)
Lärarbehörighet
Johanna Rantsi har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att stoppa den negativa utvecklingen av lärarbehörigheten i grundskolor.
Lärarbristen är en av skolans största utmaningar. Därför genomförde regeringen under föregående mandatperiod en lång rad insatser för att stärka läraryrket och för att få fler att vilja bli och förbli lärare. För att fler ska utbilda sig till förskollärare och lärare inleddes bland annat en kraftig utbyggnad av förskollärar- och lärarutbildningarna i hela landet. Det har gett resultat. Läsåret 2017/2018 påbörjade cirka 2 400 fler studenter en lärarutbildning jämfört med läsåret 2013/2014. Regeringen har också satsat på fler vägar in i läraryrket. Till exempel genom en utökning av antalet platser på den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU), som innebär att akademiker kan komplettera sin utbildning och få en ämneslärarexamen. Alla som studerar en sådan utbildning kan från den 1 juli 2018 studera med den högre bidragsnivån inom studiemedlen. Statistik visar också att antalet examinerade från KPU ökar, vilket är positivt. Den kompletterande utbildningen för personer med avslutad utländsk lärarutbildning (ULV) är en insats som har utökats och regleringen har gjorts mer ändamålsenlig. Lärarlyftet II som syftar till att erbjuda behörighetsgivande utbildningar, har förlängts till och med 2019.
Investeringar i höjda löner ökar läraryrkets attraktivitet. Regeringen införde därför en unik statlig satsning på lärarnas löner, lärarlönelyftet, som gett höjda löner för 67 000 lärare. Statens skolverk fick 2017 i uppdrag att utforma en webbaserad utbildning som syftar till att ge förskollärare och lärare som återvänder till yrket möjlighet att uppdatera sina kunskaper om styrdokumenten i svensk förskola och skola.
Arbetet för att minska lärarbristen, både på kort och lång sikt, kommer att behöva fortsätta ytterligare. I det januariavtal som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna finns flera förslag för fler lärare. Bland annat anges att förutsättningarna för akademiker att ställa om till läraryrket ska underlättas och möjligheterna att jobba på en skola parallellt med studier till lärare ska förbättras. I avtalet ingår också förslaget om ett professionsprogram för lärare och rektorer med grund i betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum (SOU 2018:17) som kan bidra till ökad status för läraryrket och därmed locka fler att vilja bli och förbli lärare. Även satsningar på andra yrkesgrupper som kan avlasta lärarna, t.ex. lärarassistenter, är förslag som finns med i januariavtalet.
De senaste åren har Sverige haft historiskt höga nivåer både vad gäller antalet sökande till och nybörjare vid våra förskollärar- och lärarutbildningar. Sedan 2010 har antalet barn i grundskoleåldrarna (7–15 år) ökat med 20 procent. Befolkningsprognoserna pekar dessutom på att antalet kommer att fortsätta att öka. I mitten av 2020-talet beräknas det finnas närmare 71 000 fler i åldrarna 7–15 år. Lärarbristen och den försämrade lärarbehörigheten beror således huvudsakligen på att ökningen av antalet utbildade förskollärare och lärare inte håller samma takt som ökningen av antalet barn och elever. Staten och huvudmännen har ett stort och delat ansvar för att hantera detta. Huvudmännen behöver arbeta för att vara attraktiva arbetsgivare och skapa goda förutsättningar för lärares arbete. I detta ligger inte enbart höjda löner utan också en god arbetsmiljö. En av statens viktigaste uppgifter är att säkerställa att det finns goda möjligheter att utbilda sig och att bidra till att attraktiviteten i läraryrket fortsätter att öka. Att få fler att vilja bli och förbli lärare kommer därför fortsättningsvis vara en högt prioriterad fråga för regeringen och för mig som utbildningsminister.
Stockholm den 3 april 2019
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.