Långtidssjuka i covid-19

Skriftlig fråga 2020/21:756 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-27
Överlämnad
2020-11-30
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-09
Sista svarsdatum
2020-12-09
Besvarad
2020-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

I en fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi i oktober nu 2020 lyfte jag frågan om risken för personer som drabbats av covid-19 att bli utförsäkrade efter 180 dagar.

Jag lyfte innebörden att en pandemi är allt annat än ett normalt tillstånd och att läkarna fortsatt är lärande kring viruset och med att förstå vad som sker i en covidsjuk persons kropp. Det blir ett problem när det inte finns ett direktiv anpassat efter covid-19 på plats hos myndigheten för att lösa situationen för dessa individer.

Min fråga till statsrådet var om statsrådet kommer att ge Försäkringskassan ett direktiv anpassat efter covid-19 för att klara ut nuvarande situation. Svaret innehöll förklaringar så som att rätten till sjukpenning inte i sig avgörs av vilken diagnos man har. Och att bakgrunden är att en viss sjukdom kan påverka människor på olika sätt.

De som insjuknat och drabbats av långtidscovid närmar sig utförsäkring. Beskrivning av sjukvårdsläget kan te sig enligt följande: Vården skickar patienten på 24 timmars EKG, lungröntgen, sömnregistrering och spirometri, och därefter vet de inte vad mer de ska göra. Karolinskas multiteam utreder även hjärnan men det kan inte alla läkare göra.

Det saknas direktiv för sådana som mig säger en långtidscovid. Kan inte ta antiinflammatoriskt mot ledvärk, (som är ett av symtomen) eftersom det påverkar levern. Läkare rekommenderar att äta bra mat, göra de små övningar som går att klara av från sjukgymnasten, köpa Alvedon om man får för ont och så vidare. De insjuknade har hjärntrötthet, andnöd, fatigue, hjärtklappning, ledvärk, spökande smak- och luktsinne.

I Sverige finns ett fåtal multiteam för att klara alla med långtidscovid. Fler kvinnor än män konstateras få den här formen av covid-19.

TV4 har uppmärksammat 180-dagarsgränsen och de långtidssjuka, och statsministern har fått svara på frågan utifrån att reglerna i sjukförsäkringen gör att människor blir utförsäkrade efter 180 dagar.

Som exempel nämns en sjuksköterska som gått in som frivillig för att hjälpa och som insjuknat och då står inför utförsäkring.

Nu har statsministern svarat att det inte är rätt att de utförsäkras och att regeringen ska lösa situationen med coronasjuka. Svaret från statsministern är att vägen framåt är att lösa situationen så snabbt som möjligt och med den snabbaste lösningen som ger det bästa resultatet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

När avser ministern och regeringen att ha en lösning på plats för dem som drabbats av långvariga biverkningar av covid-19?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:756 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Svar på fråga 2020/21:756 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Långtidssjuka i covid-19 och svar på fråga 2020/21:805 av Mats Sander (M) Ekonomiskt stöd till långtidssjuka i covid-19.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig när jag och regeringen avser ha en lösning på plats för dem som drabbats av långvariga biverkningar av covid-19. Mats Sander har frågat mig om vilka åtgärder som jag avser att vidta med anledning av innehållet i rapporten Långtidssjuka i covid-19 – Den uteblivna hanteringen av pandemins största patientgrupp om brister kopplade till mitt ansvarsområde.

Covid – 19 är en ny sjukdom och kunskapsläget om sjukdomen och dess konsekvenser är begränsad. Det är av yttersta vikt att kunskap utvecklas om vilken behandling och rehabilitering som är ändamålsenlig för de människor som drabbats av sjukdomen. Regeringen har givit Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (S2020/06019) och Socialstyrelsen (S2020/06720) uppdrag som handlar om att öka kunskapen om sjukdomen covid-19 och om hur människor med långvariga komplikationer ska behandlas och rehabiliteras i hälso-och sjukvården.

Den som är sjuk och varken kan arbeta i sitt eget arbete eller i ett normalt förekommande arbete har givetvis rätt till sjukpenning oavsett dag i rehabiliteringskedjan.

Coronapandemin har dock belyst brister i sjukförsäkringen vad gäller människors möjligheter att rehabiliteras åter till sitt eget arbete. Regeringen och samarbetspartierna är överens om att rehabiliteringskedjan i sjukpenningen behöver bli mer flexibel för att förhindra att människor förlorar sin sjukpenning. Detta betyder att det lagförslag som finns på regeringens bord och som har remitterats kommer att läggas fram i närtid. Det gäller förslaget att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan lättare ska kunna skjutas upp. Det ska räcka att övervägande skäl talar för att den försäkrade kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365 för att kunna skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete. Det är en markant lättnad jämfört med dagens regelverk som ställer strikta krav på stor sannolikhet för återgång i arbete.

Den här ändringen behövs för att göra dagens restriktiva regelverk mer flexibelt och stärka den ekonomiska tryggheten för de som är långtidssjuka i covid – 19 och för alla andra som är sjukskrivna. Ändringen bedöms göra särskilt stor skillnad för dem med symptombaserade diagnoser och en mindre exakt prognos för återgång i arbete, så som exempelvis långtidssjuka i covid-19. Undantaget från bedömning av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid dag 180 som gäller idag, är svårare att tillämpa på denna grupp.

Förslaget kommer att omfatta alla personer som är sjukskrivna och befinner sig mellan dag 180 och dag 365 i rehabiliteringskedjan. Alla grupper är lika skyddsvärda och rätten till sjukpenning kan inte begränsas till vissa diagnoser. Ambitionen är att den nya lagen ska kunna träda ikraft i mars.

Stockholm den 8 december 2020

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.