Långsiktig forskningspolitik
Skriftlig fråga 2014/15:210 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-02-11
- Överlämnad
- 2015-02-11
- Anmäld
- 2015-02-12
- Svarsdatum
- 2015-02-18
- Sista svarsdatum
- 2015-02-18
- Besvarad
- 2015-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Långsiktighet och ett uttalat stöd för alliansregeringens forskningspolitik har varit kännetecknande för statsrådets och regeringens hittillsvarande retorik då det gäller forskning. Det är därför mycket förvånande att regeringen i sin första budgetproposition (BP 2015, UO 16) väljer att frångå en viktig princip i alliansens forskningspolitik, nämligen att premiera forskning av god kvalitet baserad på indikatorerna citeringar och publiceringar samt externa anslag. En beräkningsmodell för detta infördes år 2009, vilken innebar att 10 procent av lärosätenas direkta anslag omfördelades. Enligt riksdagens beslut om forsknings- och innovationspropositionen 2013–2016 (Prop. 2012/13:30 Forskning och innovation) ska omfördelningen efter de nämnda kvalitetsindikatorerna uppgå till 20 procent från och med 2014. Så skedde 2014 men i regeringens budget (BP 2015, UO 16, sid 192) kan man läsa: ”I budgetpropositionen för 2015 föreslås inga förändringar i fördelningen av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå”.
Att så inte sker framgår dessutom i redovisningen per lärosäte.
Med hänvisning till ovanstående undrar jag vilka skälen är till att statsrådet inte använder den beräkningsmodell som beslutats av riksdagen och som införts för att premiera forskning av god kvalitet?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:210 besvarad av Helene Hellmark Knutsson (S), statsråd
Dnr U2015/726/UH | ||
Utbildningsdepartementet | |||
Ministern för högre utbildning och forskning | |||
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:210 av Betty Malmberg (M) Långsiktig forskningspolitik
Betty Malmberg har frågat mig vilka skälen är till att regeringen inte använder den beräkningsmodell som infördes av den tidigare regeringen via forsknings- och innovationspropositionen 2012.
Regeringen ställer höga krav på att den forskning som bedrivs ska hålla hög kvalitet, och att den ska kunna bidra till samhällets utveckling, offentliga verksamheters effektivitet och näringslivets konkurrenskraft.
I regeringens förslag till budgetproposition för 2015 föreslogs ingen omfördelning av anslagen till forskning och forskarutbildning (prop. 2014/15:1 utg. omr. 16 avsnitt 9.10.2). Att regeringen inte föreslog någon omfördelning beror på att det inte var möjligt att ta ställning till frågan under den korta tid som stod till den nya regeringens förfogande för att ta fram budgetförslaget.
Regeringen anser dock att en långsiktig forskningspolitik är en förutsättning för att lärosätena ska kunna bedriva ett strategiskt arbete och satsa på risktagande kring nya projekt som kan leda till nya vetenskapliga framsteg. Vi måste respektera forskning som den långsiktiga verksamhet det är. Därför är avsikten att nästa forskningsproposition kommer ha ett tioårigt perspektiv. Genom en sådan tidsram ges möjligheter för forskarvärlden att se hur spelreglerna ser ut förbi mandatperioder och politiska majoriteter. Det förutsätter att vi når en politisk samsyn kring vissa kärnvärden. Jag tror att det är möjligt och ser fram emot samtal om detta.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag som rör fördelningen av forskningsmedel till universitet och högskolor.
Stockholm den 17 februari 2015
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.