Långa väntetider för mål i förvaltningsrätten
Skriftlig fråga 2017/18:1552 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-06-20
- Överlämnad
- 2018-06-25
- Anmäld
- 2018-06-26
- Sista svarsdatum
- 2018-07-09
- Svarsdatum
- 2018-07-12
- Besvarad
- 2018-07-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Under 2013 kom det in nästan 32 000 överklaganden till förvaltningsrätten om socialförsäkringsmål, vilket nästan är en tredjedel av samtliga överklaganden som förvaltningsrätterna hanterar.
I Riksrevisionens granskningsrapport 2014 – Att överklaga till förvaltningsrätten - handläggningstider och information till enskilda – framkommer det att förvaltningsrätterna under flera år hade haft problem med att klara regeringens verksamhetsmål om att 75 procent av målen i förvaltningsrätt ska ta högst sex månader att avgöra. Riksdagens ombudsmän (JO) hade då vid flera tillfällen under åren dessförinnan kritiserat förvaltningsrätternas långa handläggningstider. Riksrevisionens bedömning i rapporten var att resursbrist inte var eller hade varit ett stort problem vid förvaltningsrätterna. Man ansåg vidare att handläggningsprocessen kunde effektiviseras genom att utveckla arbetssätt samt att man skulle se över organiseringen.
Man såg också stora skillnader i handläggningstider mellan förvaltningsrätterna. Under 2013 varierade handläggningstiderna mellan 4,9 och 12,6 månader. Handläggningstiderna för socialförsäkringsmål var under 2013 i genomsnitt nästan elva månader för förvaltningsrätterna totalt. Granskningen visade också att handläggningstiderna vid förvaltningsrätterna till största delen bestod av liggtid för samtliga måltyper som granskats och vid samtliga sex förvaltningsrätter som omfattades av granskningen. Liggtiden utgjorde över 70 procent av handläggningstiden för mål om sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning.
Riksrevisionen kom då med följande rekommendationer:
Rekommendationer till förvaltningsrätterna:
- Utveckla informationen om beräknad handläggningstid
- Effektivisera handläggningsprocessen
Rekommendationer till Domstolsverket:
- I samverkan med förvaltningsrätterna utveckla informationen i processen och se över den allmänna informationen
- Initiera åtgärder för att uppnå ökad enhetlighet i kommunicering i målen
- Utveckla målhanteringssystemet Vera
- Stödja förvaltningsrätterna i utveckling av effektivare processer
Rekommendationer till regeringen:
- Se över nuvarande verksamhetsmål i regleringsbrevet.
Vid närmare kontroll bland några av förvaltningsrätterna ser vi att Uppsala har 18 månaders väntetid, Malmö 8 månader och Göteborg 10–14 månader.
De som är i behov av LSS och deras anhöriga, som under väntetiden förväntas tillhandahålla de förvägrade LSS-insatserna, sliter mycket ont i dag.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Varför har ministern inte sett till att komma tillrätta med problemet med köerna efter rapporten från 2014 som tydligt visade på stora brister i handläggningstider hos förvaltningsrätterna?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1552 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:1552 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Långa väntetider för mål i förvaltningsrätten
Carina Ståhl Herrstedt har frågat mig varför jag efter Riksrevisionens rapport 2014 som visade på stora problem med handläggningstiderna för socialförsäkringsmål inte har sett till att komma tillrätta med problemet.
I Riksrevisionens rapport Att överklaga till förvaltningsrätten – handläggningstider och information till enskilda (RiR 2014:6) rekommenderas regeringen att se över nuvarande verksamhetsmål att 75 procent av målen ska ta högst sex månader att avgöra. I den skrivelse som regeringen lämnade till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport bedömde regeringen att en alltför detaljerad styrning från regeringens sida kan komma i konflikt med domstolarnas självständiga ställning. Det måste även beaktas att de allmänna förvaltningsdomstolarna handlägger ett mycket stort antal måltyper. Alltför differentierade verksamhetsmål skulle kunna styra domstolarna till att prioritera vissa måltyper på bekostnad av andra, vilket inte är ett önskvärt resultat. Domstolarna bör i stället vara flexibla i att kunna planera sin verksamhet så att handläggningstiderna blir så korta som möjligt.
För den enskilde är det naturligtvis viktigt att målen avgörs inom rimlig tid och på ett rättssäkert sätt. Det är därför glädjande att konstatera att omloppstiderna har förbättrats och under åren 2015 och 2016 uppnådde förvaltningsrätterna regeringens målsättning att 75 procent av målen ska vara avgjorda inom sex månader. Under 2017 ökade antalet inkomna socialförsäkringsmål mycket kraftigt, från knappt 12 000 mål till drygt 18 000 mål. Ökningen beror främst på ett stort inflöde av mål rörande ersättning av kostnader för vård utomlands samt en ökning av omprövningsärenden och är delvis en konsekvens av balansavarbetningsinsatser hos Försäkringskassan.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att effektivisera handläggningen och korta handläggningstiderna i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Migrationsdomstolarna har fått utökade möjligheter att överlämna mål om det behövs med hänsyn till domstolens handläggningstider. Det ger förvaltningsrätterna förbättrade förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå i såväl migrationsmål som övriga mål, även vid en kraftigt ökad måltillströmning (prop. 2016/17:27). Vidare har möjligheterna att delegera beredningsåtgärder utökats i bl.a. förvaltningsrätt, vilket ger domstolarna bättre förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå (prop. 2016/17:174). Regeringen har även nyligen beslutat en lagrådsremiss med flera förslag som syftar till att effektivisera processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och stärka rättssäkerheten ytterligare.
Regeringen för en löpande dialog med Domstolsverket om hur verket kan stödja domstolarna när det gäller frågor om inre organisation och arbetssätt. Domstolsverket och domstolarna arbetar kontinuerligt med erfarenhetsutbyten i dessa frågor.
Stockholm den 12 juli 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.