Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

landshövdingars förordnandetid

Skriftlig fråga 2003/04:1457 av Andersson, Yvonne (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-26
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-08-17
Besvarad
2004-08-18
Svar anmält
2004-09-14
Anmäld
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 juli

Fråga 2003/04:1457

 av Yvonne Andersson (kd) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om landshövdingars förordnandetid

En landshövding har i dag ett förordnande under sex år. Tiden kan förlängas som mest under ytterligare tre år. I det enskilda fallet kan tidsgränsen på nio år vara olämplig. Ett näraliggande exempel är Östergötland. Länet drabbades när två framstående och starka regionpolitiker gick bort. Nuvarande landshövding har varit en stark kraft för den fortsatta utvecklingen av länet. Han är i en ålder som knappast inbjuder till en ny tjänst men mycket väl till förlängning av nuvarande förordnande.

Min fråga är om statsrådet är beredd att ta ett initiativ så att specifika betingelser kan tas när förodnandetiden löpt ut och därmed ge möjlighet till förlängt förordnande.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1457 besvarad av

den 18 augusti

Svar på fråga 2003/04:1457 om landshövdingars förordnandetid

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Yvonne Andersson har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ så att specifika betingelser kan tas med i bedömningen när förordnandetiden för en landshövding har löpt ut för att därmed möjliggöra en förlängning av förordnandet. Yvonne Andersson exemplifierar med situationen i Östergötlands län.

I broschyren Regeringens chefspolicy @ Kvalitet i den statliga chefsförsörjningen redovisar regeringen sin policy för en aktiv statlig chefsförsörjning. Policyn har myndighetschefer @ generaldirektörer, landshövdingar med flera @ och överdirektörer som främsta målgrupp, då dessa utnämns av regeringen. Chefspolicyn beskrivs utförligt i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136). Regeringen framhåller i sin chefspolicy att rörlighet bland myndighetschefer bör eftersträvas samt att tidsbegränsade anställningar är ett instrument för att främja rörlighet och för att vid behov avveckla myndighetschefer. Vid nyanställning bör en myndighetschef utses för en period av sex år. Fortsatt anställning vid samma myndighet bör normalt begränsas till högst tre år.

Grunderna för regeringens rörlighetspolicy lades fast i riksdagens så kallade verksledningsbeslut (prop. 1986/87;99, bet. 1986/87KU 29, rskr. 1986/87:226). I propositionen konstaterade regeringen, med stöd av forskningen, att rörlighet och cirkulation i chefsbefattningar är utvecklande för såväl verksamhet som individ. Regeringen menade att myndighetschefsrollen framöver skulle kunna inrymma perioder av chefskap för olika verksamheter åtföljda eller avbrutna av kvalificerade uppdrag eller tjänstgöring på andra krävande poster i förvaltningen.

Med utgångspunkt i den redovisade policyn prövar regeringen i varje enskilt fall huruvida fortsatt anställning på den aktuella myndigheten eller anställning i annan verksamhet är det mest lämpliga för den enskilda myndighetschefen. En sådan individuell prövning kommer också att göras vad gäller landshövdingen i Östergötlands län, vilken nu är inne på sin andra anställningsperiod.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.