lämpligheten att vara domare i vissa mål
Skriftlig fråga 2004/05:1234 av Fridolin, Gustav (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-16
- Anmäld
- 2005-03-16
- Besvarad
- 2005-03-23
- Svar anmält
- 2005-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1234
av Gustav Fridolin (mp) till justitieminister Thomas Bodström om lämpligheten att vara domare i vissa målI flera medier uppmärksammas nu att den domare som dömdes enligt sexköpslagen för att ha utnyttjat en prostituerad efter dom har dömt i mål som relaterar till den brottslighet han själv utfört. Paralleller kan dras till tidigare uppmärksammade fall då personer som arbetar inom andra delar av rättskedjan blivit inblandade i fall där dessas omdöme, på grund av tidigare brottsbelastning, kan ifrågasättas. Det har bland annat handlat om poliser som blivit dömda för partnermisshandel eller kvinnofridskränkning och som senare kommit att handlägga liknande mål. Avslöjanden som dessa riskerar naturligt att urholka befolkningens rättskänsla. Man kan tänka sig ett flertal handlingsstrategier för att återbygga ett sådant förtroende, såsom extensivare regler för när någon kan avstängas från sin tjänst och möjlighet att avstänga en domare eller polis från vissa typer av tjänstgöring.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för att dömda domare eller poliser inte, såsom representanter för rättssamhället, ska inblandas i mål som kan relateras till de brott dessa tidigare själva gjort sig skyldiga till.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1234 besvarad av
den 23 mars
Svar på fråga 2004/05:1234 om lämpligheten att vara domare i vissa mål
Justitieminister Thomas Bodström
Gustav Fridolin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att dömda domare och poliser, såsom representanter för rättssamhället, inte ska hantera mål som kan relateras till sådana brott som de själva gjort sig skyldiga till.
Inledningsvis vill jag framhålla att det alltid är allvarligt när en företrädare för rättsväsendet gör sig skyldig till brott.
När det gäller domare är den enskilde domarens oberoende ställning ett betydelsefullt inslag i vår rättsordning. Ordinarie domare har därför en grundlagsskyddad anställningstrygghet. En ordinarie domare kan avskedas från sin tjänst endast om denne genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteåliggande har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha tjänsten. För övriga domare gäller lagen om anställningsskydd (Las). Enligt 18 § Las får en arbetstagare avskedas om han grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren.
Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om avskedande av domare och har också möjlighet att stänga av en domare i avvaktan på slutlig prövning. Mot nämndens beslut kan talan föras vid domstol enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Uppkommer en fråga om avsked av domare ska domstolschefen genast anmäla detta till Statens ansvarsnämnd. Enligt arbetsrättsliga regler får ett avskedande normalt sett inte grundas på omständigheter som arbetsgivaren känt till mer än två månader före avskedandet.
Statens ansvarsnämnd har i sin praxis ansett att enstaka bötesbrott normalt inte utgör tillräcklig grund för att avskeda en domare. När påföljden är strängare än böter har det emellertid i regel ansetts stötande om domaren fått behålla tjänsten.
Statens ansvarsnämnd och Arbetsdomstolen har ansett att det måste ställas samma krav på en domares redbarhet och oförvitlighet oberoende av vilka mål eller ärenden han eller hon sysslar med. Av principiella skäl har det därför inte ansetts godtagbart med en lösning som går ut på att befria den ordinarie domaren från vissa arbetsuppgifter.
Till skillnad från ordinarie domare har polismän inte någon grundlagsskyddad anställningstrygghet. Däremot gäller Las även för polismän vilket innebär att avskedande får ske om polismannen grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har vid åtskilliga tillfällen framhållit att det beträffande polismän, med tanke på polisens uppgift att förebygga brott och utreda begångna brott, är särskilt viktigt att de avhåller sig från att själva begå brott. Det är en förutsättning för att polismän ska kunna fullgöra sina uppgifter att de åtnjuter allmänhetens förtroende (AD 2/2004). I den mån det inte blir aktuellt att avskeda en polisman för att denne gjort sig skyldig till brott är det möjligt att inom ramen för arbetsledningen omplacera en polisman.
Frågan om det är möjligt att stänga av bland annat polismän med anledning av föreliggande brottsmisstankar har nyligen varit uppe för diskussion. Regeringen överväger därför att tillsätta en särskild utredare med uppgift att se över reglerna om avstängning av offentliganställda.
När det gäller brott som begås av företrädare för rättsväsendet uppkommer en intresseavvägning mellan å ena sidan anställningstryggheten, som är särskilt viktig beträffande domare, och å andra sidan intresset av att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Med undantag från den speciella frågeställning som nu ska bli föremål för utredning anser jag att den gällande ordningen är ändamålsenligt utformad. Med hänsyn till frågornas stora vikt avser jag att löpande följa hur dessa hanteras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.