Läkemedelsrester i dricksvatten

Skriftlig fråga 2020/21:2221 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-17
Överlämnad
2021-03-17
Anmäld
2021-03-18
Svarsdatum
2021-03-24
Sista svarsdatum
2021-03-24
Besvarad
2021-03-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visas att Sveriges största dricksvattentäkter – Vänern, Vättern, Mälaren och deras vattendrag – är förorenade av avloppsvatten med miljögifter som är svåra att bryta ned. I studien analyserades fler än 100 kemiska ämnen varav majoriteten var läkemedelssubstanser.

Att läkemedelsrester i dricksvattnet är skadligt torde alla vara överens om liksom att såväl människor som djur och natur påverkas.

Reningsverken har ingen laglig skyldighet att eliminera läkemedelsrester under reningsprocessen. Om lagstiftningen utvecklades till att inkludera rening av läkemedel i reningsverkens reningsprocesser skulle troligen förekomsten av läkemedelsrester i dricksvattnet minska avsevärt.

Det pågår forskning om reningsmetoder både nationellt och inom EU för att inkludera ökad miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen och i regelverket om god tillverkningssed. Läkare och sjuksköterskor kan göra insatser för att minska användningen av läkemedel med negativ påverkan på miljön, liksom konsumenten av läkemedel.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

Har ministern verkat för minskad förekomst av läkemedelsrester i dricksvattnet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2221 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

M2021/ 00610 Miljödepartementet Miljö- och klimatminister n samt vice statsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2221 av Margareta Cederfeldt (M)
Läkemedelsrester i dricksvatten

Margareta Cederfeldt har frågat mig om jag har verkat för minskad förekomst av läkemedelsrester i dricksvattnet.

Studien från Sveriges lantbruksuniversitet där läkemedelsrester påvisats i våra stora sjöar visar på behovet av åtgärder. Den stora källan till föroreningarna i studien var avloppsvatten. En viktig åtgärd är att se till att avloppsreningsverken kan bryta ned läkemedel. Många läkemedel är utformade för att vara svårnedbrytbara och bryts varken ned i kroppen eller i avloppsreningsverk. Dessa ämnen kommer ut i miljön där de kan ha skadliga effekter på ekosystemen eller förorena vårt dricksvatten.

Med avancerad rening av avloppsvatten kan reningsgraden öka avsevärt och på så vis kan utsläppen av läkemedel till miljön minskas. Kostnaderna för att installera avancerad rening är dock höga. Regeringen beslutade därför i budgetpropositionen för 2018 om en treårig satsning på bidrag till installation av avancerad rening av avloppsvatten för att minimera utsläppen av läkemedelsrester till miljön. Under 2018–2020 har regeringen avsatt totalt cirka 250 miljoner kronor till avancerad rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar.

Verksamhetsutövare kan ansöka om bidrag från Naturvårdsverket upp till 90 procent av kostnaden för förstudier eller installation av utrustning för avancerad rening. Intresset har varit stort och medel har betalats ut till flera projekt. År 2019 betalades 57 miljoner kronor ut till 14 olika projekt, varav tolv är förstudier och två är investeringsprojekt i form av inköp och installation av utrustning för avancerad rening. Beviljade åtgärder i förstudieprojekten syftar till att ta fram underlag inför investering i fullskala. Flera projekt bidrar inte bara till att öka reningsgraden utan även till ökad återanvändning av renat avloppsvatten i kommuner med akut vattenbrist.

Genom denna satsning bidrar regeringen till att öka takten för installation av avancerad reningsteknik vid avloppsreningsverk och därmed minska utsläppen av läkemedelsrester till miljön. I budgetpropositionen för 2021 beslutade regeringen att satsningen förlängs och förstärks med 75 miljoner kronor per år 2021 och 2022 för att ytterligare minska utsläppen läkemedel och öka möjligheterna för återanvändning av avloppsvatten.

Regeringen har även etablerat ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön vid Läkemedelsverket vars uppgift bland annat är att sprida kunskap om läkemedel i miljön. Regeringen aviserade också i budgetpropositionen för 2021 en försöksverksamhet med en miljöpremie i utbytessystemet för läkemedel. På så vis kan vi driva på för en mer ansvarsfull tillverkning av läkemedel.

Regeringen vill att läkemedelsrester i miljön ska minimeras. Därför fattades i december 2020 beslut om ett nytt etappmål som anger att regleringar och andra åtgärder för att minimera negativa miljöeffekter av läkemedel ska finnas på plats i Sverige, i EU eller internationellt senast 2030. Etappmålet är ett steg på vägen för att nå flera miljökvalitetsmål och flera hållbarhetsmål inom Agenda 2030.

Stockholm den 24 mars 2021

Per Bolund

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.