läkemedelsbiverkningar

Skriftlig fråga 2001/02:481 av Olsson, Rolf (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-07
Anmäld
2002-01-15
Besvarad
2002-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 januari

Fråga 2001/02:481

av Rolf Olsson (v) till socialminister Lars Engqvist om läkemedelsbiverkningar

Enligt Konjunkturinstitutet (Månadsbarometern den 22 maj 2001) går läkemedelsindustrin väldigt bra. Detta avspeglar sig även när det gäller samhällets totalkostnader för läkemedel vilka har ökat dramatiskt. Nya läkemedel och mer verkningsfulla läkemedel är självklart något oerhört positivt och vi har många exempel på att läkemedel på ett revolutionerande sätt påverkat människors hälsa. Men det finns en svart baksida med biverkningar och beroendeproblematik. Vi kan konstatera att läkemedelsföretagen i allt högre utsträckning fått makten över kunskapen om läkemedlen genom bl.a. att största delen av läkarnas vidareutbildning sponsras eller genomförs av läkemedelsföretagen själva. I Göteborgsposten den 28 december kan vi ytterligare notera att Läkemedelsverkets granskning av fem preparat visar på att företagen "mörkar" eller försenar publicering av forskningsrapporter som är till nackdel för deras produkter. Jag anser att dessa förhållanden allvarligt hotar patienternas säkerhet och läkarnas möjlighet att ge korrekt och opartisk information om de läkemedel som förskrivs.

Min fråga till socialministern är därför:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att garantera en öppen och opartisk rapportering om läkemedel?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:481 besvarad av

den 16 januari

Svar på fråga 2001/02:481 om läkemedelsbiverkningar

Socialminister Lars Engqvist

Rolf Olsson har frågat mig om jag ämnar vidta några åtgärder för att garantera en öppen och opartisk rapportering om läkemedel. Bakgrunden till frågan är en artikel i en dagstidning om att läkares vidareutbildning om läkemedel ofta betalas av läkemedelsföretagen själva.

En selektiv rapportering av vetenskapliga studier som gynnar enskilda produkter är ett uppmärksammat problem. Det har fått ny aktualitet bl.a. genom att chefredaktörerna för fem ledande medicinska vetenskapliga tidskrifter har gjort ett gemensamt uttalande med skärpta krav på material som ska publiceras.

Läkemedelsverket har under flera års tid analyserat och i olika sammanhang informerat hälso- och sjukvården om problemet. I EU-kommissionens nya direktiv avseende kliniska studier hänvisas till Helsingforsdeklarationens krav att resultaten av alla studier ska publiceras eller på annat sätt göras offentligt tillgängliga. Detta är också helt i linje med den ställning som Vetenskapsrådets arbetsgrupp för etik tagit.

Patienternas säkerhet är inte hotad eftersom alla observationer om allvarliga biverkningar, som görs inom ramen för kliniska prövningar vilka godkänts i Sverige, måste rapporteras till Läkemedelsverket. Uppgifter om klinisk effekt och biverkningar ingår i underlagen både vid godkännandet av ett nytt läkemedel och vid senare överväganden i säkerhetsfrågor. Landstingen avsätter numera resurser för producentoberoende läkemedelsinformation via sina läkemedelskommittéer. Detta gör även Läkemedelsverket och andra berörda myndigheter.

Mot denna bakgrund har jag inte för avsikt att vidta någon åtgärd.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.