läkarbristen i Västsverige
Skriftlig fråga 1998/99:165 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-08
- Anmäld
- 1998-12-14
- Besvarad
- 1999-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 december
Det finns i dag en stor brist på läkare i Västsverige. En revisorsrapport visar att det finns läkare i f.d. södra Älvsborg som förra året arbetade uppemot 800 timmar utöver ordinarie arbetstid. Främst handlar det om omfattande jour- och beredskapsarbete. I flera fall bröt läkarna mot gällande arbetstidsregler. Bristen på narkos- och psykiatriläkare är nu akut.
I takt med att sjukvården utvecklas och vi klarar att behandla fler diagnoser, äldre och sjukare patienter, ökar behovet av fler läkare. Om några år går dessutom många specialistläkare i pension.
Bristen på läkare är ett stort arbetsmiljöproblem, men också ett problem för patienten med långa väntetider som följd. På psykiatriska kliniken i Borås kan man t.ex. för närvarande enbart prioritera inneliggande patienter och inte längre ta emot patienter i öppenvården.
Nu måste det till krafttag för att lösa läkarbristen i Västsverige.
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att lösa läkarbristen i Västsverige?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:165 besvarad av
- Socialminister Lars Engqvist
den 13 januari
Sonja Fransson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att lösa läkarbristen i Västsverige.
Situationen på arbetsmarknaden för vård- och omsorgspersonal har förändrats och efterfrågan ökar nu bl.a. på specialistutbildad personal. Landstingsförbundet har i en nyligen presenterad rapport - Vården en framtidsbransch - belyst vårdens framtida personal- och utbildningsbehov. När det gäller läkarna så gör man bedömningen att det finns ett ökat rekryteringsbehov, och att antalet platser i utbildningarna behöver utökas. Man framhåller dock att även andra åtgärder måste vidtas för att man skall kunna behålla anställda läkare och möta de unga läkarnas krav. Bl.a. så nämns vikten av att arbeta med inflytandefrågor, kommunikation och ledarskap. En översyn av organisationen kan enligt rapporten leda till att läkartid frigörs.
Regeringen har i propositionen om läkarnas vidareutbildning gjort bedömningen att ett nationellt planeringsstöd behöver inrättas för att göra det möjligt att skapa bättre överblick och verka för en mer långsiktig bedömning av den framtida läkarförsörjningen. Ett sådant planeringsstöd bör bl.a. innebära en bedömning av det framtida behovet av specialistkompetenta läkare. Regeringen har för avsikt att tilldela Socialstyrelsen ansvaret för det nationella planeringsstödet som bör kunna införas fr.o.m. den 1 juli 1999.
Socialstyrelsen bör således ta fram ett underlag som skall underlätta den lokala och regionala planeringen när det gäller tillgången på läkare. Besluten att anställa AT- och ST-läkare skall dock liksom tidigare fattas av landstingen.
Regeringen beslutade i juni 1998 att inrätta en kommission med uppgift att kartlägga utbildningsbehoven samt föreslå åtgärder för att underlätta rekryteringen av personal till vård- och omsorgssektorn. Kommissionen skall bl.a. analysera de villkor som kan tänkas påverka möjligheterna att rekrytera personal. Hit hör t.ex. arbetstid, arbetsorganisation och arbetsmiljö. I arbetet ingår dessutom att överväga en långsiktig lösning av dimensioneringsfrågan för högre utbildning inom vård- och omsorgssektorn. I kommissionen ingår förutom fem statsråd, representanter för sjukvårdshuvudmännen samt berörda fackförbund. Arbetet skall vara slutfört den 31 juli 1999.
Om kommissionens arbete visar att ytterligare åtgärder bör vidtas är regeringen självklart beredd att överväga sådana.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.