Lägst arbetslöshet i EU år 2020

Skriftlig fråga 2017/18:1097 av Jan Ericson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-26
Överlämnad
2018-03-27
Anmäld
2018-03-28
Svarsdatum
2018-04-04
Sista svarsdatum
2018-04-04
Besvarad
2018-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Regeringens mål är att Sverige ska nå lägst arbetslöshet i EU år 2020. När arbetslöshetsmålet lades fast 2013 låg Sverige på tionde plats bland EU:s länder när det gäller arbetslöshet, vilket Stefan Löfven beskrev som att alliansregeringen hade misslyckats med jobben. I oktober 2017 hade Sveriges position sjunkit till 16:e plats. Detta trots att Sverige under 2015–2017 haft bland EU:s högsta tillväxttakter.

Regeringen hävdar att deras politik leder till jobb, samtidigt som både Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet anser att regeringens åtgärder inte har mer än en ytterst marginell effekt på sysselsättningen.

Antalet arbetslösa på Arbetsförmedlingen som varit inskrivna i mer än 6, 12 eller 24 månader är fler nu än för ett år sedan. De 32 000 traineejobb som regeringen utlovade blev inte av, och satsningen lades ned. Dessutom är det ytterst få nyanlända som har fått ta del av de så kallade snabbspåren.

Mycket lite tyder på att regeringen kommer att uppfylla målet om lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Därför vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Hur ska regeringen nå sitt mål om lägst arbetslöshet i EU till 2020?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1097 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)



A2018/00769/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1097 av Jan Ericson (M)
Lägst arbetslöshet i EU år 2020

Jan Ericson har frågat mig hur regeringen ska nå sitt mål om lägst arbetslöshet i EU till 2020.

Regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU 2020 vägleder den ekonomiska politiken. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 250 000 personer, varav över 100 000 arbetar i välfärden. Arbetslösheten minskar och långtidsarbetslösheten som andel av arbetskraften har också minskat och är bland de lägsta i EU. Arbetslösheten bland ungdomar är den lägsta sedan 2003.

Svensk arbetsmarknad utvecklas starkt. Inom allt fler sektorer och regioner råder dock brist på arbetskraft. Det gäller såväl välfärdssektorn som den privata sektorn. Regeringen har under mandatperioden gjort stora satsningar såväl inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken som inom näringspolitiken och hälso- och sjukvården för att klara de framtida utmaningarna vad gäller matchning och kompetensförsörjning.

Arbetsmarknadspolitiken syftar till att ta tillvara människors kompetens och vilja att arbeta. De subventionerade anställningarna är bland de viktigaste verktygen för att de längst ifrån arbetsmarknaden ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det är därför glädjande att extratjänsterna går bra. Införandet av introduktionsjobben innebär att flera olika stöd blir ett. Taket i lönebidragen höjs stegvis t.o.m. 2020. Sammantaget skapar detta förutsättningar för att fler som står längre ifrån arbetsmarknaden ska kunna få en subventionerad anställning och arbetslösheten därigenom minska.

Ett nytt kunskapslyft har initierats och beräknas omfatta ca 100 000 utbildningsplatser år 2021. Utbildningssatsningarna i kunskapslyftet ger människor i hela landet bättre förutsättningar på arbetsmarknaden och möjliggör omställning under hela livet. En god tillgång till utbildning är också central för att säkra kompetensförsörjningen och Sveriges ställning som konkurrenskraftig kunskapsnation.

Många nyanlända har sökt sig till arbetsmarknaden de senaste åren. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att det går allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. Nu ser vi att tiden till arbete minskar. Av de som kom till en kommun under 2011 hade nästan hälften jobb efter fem år. Om utvecklingen fortsätter på samma positiva sätt bör tiden från mottagning till arbete kunna fortsätta kortas. Ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet trädde ikraft den 1 januari 2018. Det stärker Arbetsförmedlingens möjligheter att ge rätt insatser utifrån individens behov samtidigt som kraven på individen tydliggörs.

Stockholm den 29 mars 2018

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.