Lagring av överskottsel
Skriftlig fråga 2020/21:1431 av Jimmy Ståhl (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-22
- Överlämnad
- 2021-01-24
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
På kontinenten används vätgas i allt större utsträckning som drivmedel för såväl tåg som lastbilar, bussar och personbilar. Också flyget har visat ett ökat intresse för att nyttja vätgas för längre elektrifierade flygningar. Vätgasen kan värma fastigheter, och även i tyngre industrier kan vätgasen fungera som energikälla.
För att göra Sverige fossilfritt krävs en hel del åtgärder. Olika transportslag behöver olika sorters teknik för att ta sig fram. El som batteriförvaras är ypperlig att använda till fordon som nyttjas i städer och för kortare körsträckor. Detta kan vara bussar i stadstrafik, leveranser av paket eller helt vanlig privatbilism.
El kan även levereras i form av elvägar. Detta är lämpligt då man kör på större vägar, där batteriet i fordonet laddas samtidigt som man nyttjar elen från vägen till framdrift. Elvägar gör även att både lätta och tunga fordon kan köra långa sträckor utan att stanna. Byggs elvägar med luftledningar och pantograf blir det dock enbart den tunga fordonssektorn som kan nyttja elvägarna.
Vätgas är en tredje elteknik som möjliggör att köra fossilfritt. Vätgas kan tankas snabbt, och man kan köra långt på en tank. Problemet med vätgasen är att vi står och väger och frågar oss vad som kommer först, hönan eller ägget? För att få ut vätgasdrivna fordon på vägarna behövs tankställen, men dessa blir inte lönsamma om ingen tankar. Då vätgas är en ren energibärare är det eftersträvansvärt att bygga en vätgasinfrastruktur på vilken man kan transportera sig från norr till söder. Om för mycket el produceras vid ett tillfälle kan elen lagras i form av vätgas i stället för att säljas billigt på marknaden.
Om man ser närmare på vätgasen och kostnaderna för att producera den kan man notera att det krävs cirka 50 kilowattimmar för att producera 1 kilo vätgas. Samtidigt genererar 1 kilo vätgas endast 33 kilowattimmar energi tillbaka när den används.
1 kilo vätgas räcker exempelvis för att köra en bränslecellsbil i 10 mil. Kostnaden blir cirka nio kronor milen. Genom att nyttja överskottsel som annars säljs på marknaden till underpris kan elen i stället med fördel nyttjas till att tillverka vätgas, för även om effektförluster finns blir kostnaden inte så hög.
Med anledning av detta frågar jag statsrådet Anders Ygeman:
Har ministern och regeringen planer på att verka för att vi i Sverige ska ta till vara den överskottsel vi själva producerar och omvandla denna till vätgas i stället för att sälja den billigt på elmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1431 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2020/21:1394 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Vätgasstrategi för Sverige och 2020/21:1431 av Jimmy Ståhl (SD) Lagring av överskottsel
Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om jag och regeringen, utifrån det förslag till vätgasstrategi för Sverige som nyligen presenterats av Fossilfritt Sverige, avser att vidta ytterligare åtgärder på vätgasområdet. Jimmy Ståhl har frågat mig om jag och regeringen har planer på att verka för att vi i Sverige ska ta till vara den överskottsel vi själva producerar och omvandla denna till vätgas i stället för att sälja den billigt på elmarknaden. Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.
Vätgas är en av flera tekniker som på sikt kommer att krävas för att hantera de svåraste utmaningarna för att uppnå klimatneutralitet. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan anger att vätgas kan komma att få en större roll i framtiden vad gäller bland annat bränsleceller i fordon. Att framställa, lagra och frakta vätgas på ett hållbart sätt kommer att vara viktigt i flera branscher.
Statens energimyndighet stödjer redan vätgasutvecklingen både genom forskning och industriellt orienterade program som Industriklivet. Ett annat exempel på statliga insatser är Klimatpremien som kan finansiera till exempel bränslecellsfordon. Vad gäller specifikt tankinfrastruktur har regeringen i budgetpropositionen för 2021 föreslagit att drygt en miljard kronor avsätts under perioden 2021–2022 till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, där även tankinfrastruktur för vätgas ingår.
Frågor om vätgas ingår även i både den elektrifieringsstrategi som regeringen tar fram och i den elektrifieringskommission som är tillsatt.
Regeringen har nyligen gett Statens energimyndighet i uppdrag att möjliggöra för företag att delta i ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) med inriktning vätgas. IPCEI utgör ett av flera verktyg för att stärka de industriella ekosystemen genom att undanröja marknadsmisslyckanden. Projekten ska bidra till den gröna eller digitala omställningen, i den utsträckning det är nödvändigt för att uppnå samhällsekonomiskt effektiva utfall. Uppdraget pågår under perioden 2021–2027.
Regeringen uppdrog i torsdags den 28 januari åt Statens energimyndighet att ta fram förlag till en strategi för vätgas och elektrobränslen. I uppdraget ingår att belysa relevanta samhällsekonomiska konsekvenser av de policyförslag som ingår i Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi och analysera hur lämpliga förslag bör tas vidare. I uppdraget ingår vidare att analysera tekniska och ekonomiska förutsättningar för vätgas som energilager för flexibilitet i energisystemet.
Sverige ska nå klimatmålen och dra nytta av de nya möjligheterna för energisystemet. Jag är övertygad om att vätgasteknik också i fortsättningen kommer vara en av många tekniker som fortsätter utvecklas. Mycket arbete pågår redan, och regeringen analyserar fortlöpande vilka ytterligare åtgärder som kan behövas för att utveckla möjligheterna att tillvarata vätgasens potential.
Stockholm den 3 februari 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.