lagen mot barnpornografi

Skriftlig fråga 2001/02:599 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-25
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 januari

Fråga 2001/02:599

av Ulla-Britt Hagström (kd) till justitieminister Thomas Bodström om lagen mot barnpornografi

Genom lagändringen per den 1 januari 1999 flyttades barnpornografibrottet från tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden. Reglerna om barnpornografi kom att finnas uteslutande i vanlig lag, 16 kap. 10 § brottsbalken. Det straffbara området utökades till att bl.a. innefatta innehav av barnpornografi. Ett grovt brott infördes också i straffskalan. Begreppet barn kom att definieras närmare i lagstiftningen.

Även den som förvärvar, överlåter, förevisar eller på annat sätt gör en barnpornografisk bild tillgänglig för någon annan, den som förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn, den som förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller som innehar en sådan bild av barn, faller alltså under lagstiftningen. Det har dock visat sig att inga avgöranden har avkunnats av HD sedan lagändringen. Inga utredningar har heller gjorts, vilket gör det ovisst om lagen fungerar bra.

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att följa upp lagen mot barnpornografi?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:599 besvarad av

den 31 januari

Svar på fråga 2001/02:599 om lagen mot barnpornografi

Justitieminister Thomas Bodström

Ulla-Britt Hagström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att följa upp lagstiftningen om barnpornografibrott. Ulla-Britt Hagström ifrågasätter om bestämmelsen fungerar och anför som skäl härför bl.a. att det inte finns något avgörande från Högsta domstolen.

Bestämmelsen om barnpornografibrott finns i 16 kap. 10 a § brottsbalken och fick sin nuvarande lydelse genom ändringar som trädde i kraft den 1 januari 1999. Ändringarna innebar i huvudsak att kriminaliseringen vid befattning med barnpornografi utvidgades samtidigt som barnpornografi lyftes ut ur tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden.

Av Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik framgår att antalet anmälda brott enligt bestämmelsen om barnpornografibrott år 2000 uppgick till 239 och antalet lagföringar till 57. Motsvarande siffra för år 2001 uppgick beträffande anmälda brott till 368.

Som Ulla-Britt Hagström nämner har Högsta domstolen ännu inte prövat tillämpningen av den nya bestämmelsen om barnpornografibrott. Högsta domstolen är en prejudikatinstans med uppgift att pröva främst frågor som kan vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Att Högsta domstolen ännu inte prövat tillämpningen av den nya bestämmelsen behöver således inte betyda att lagstiftningen inte fungerar. Tvärtom kan en tänkbar förklaring därtill vara att den i praktiken faktiskt fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Med hänsyn till det nyss sagda och till att bestämmelsen inte varit i kraft mer än drygt tre år kan jag inte se att det föreligger något omedelbart behov av översyn av lagstiftningen om barnpornografibrott. Självfallet följer jag noga rättsutvecklingen och kommer att verka för att ytterligare åtgärder vidtas om så skulle behövas.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.