Kvotering vid lärosäten
Skriftlig fråga 2016/17:1132 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-29
- Överlämnad
- 2017-03-29
- Anmäld
- 2017-03-30
- Svarsdatum
- 2017-04-05
- Sista svarsdatum
- 2017-04-05
- Besvarad
- 2017-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
För drygt ett år sedan stämde Diskrimineringsombudsmannen ett svenskt lärosäte för olaglig kvotering. I sin strävan att uppfylla regeringens mål om ökad jämställdhet hade lärosätet i fråga undanhållit viktig information om meriteringsstöd för en manlig sökande och endast delgett kvinnliga sökande informationen. Något som inte har stöd i lagstiftningen.
Vid en uppföljning av situationen ute på landets övriga universitet och högskolor uppdagades att år 2015 hade en tredjedel av lärosätena ett särskilt ekonomiskt stöd riktat till kvinnor (Universitetsläraren 3/15). Alltså i strid mot lagen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder har statsrådet och regeringen vidtagit för att tillförsäkra sig att svenska lärosäten framdeles inte ägnar sig åt olaglig kvotering?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1132 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2017/01493/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1132 av Betty Malmberg (M) Kvotering vid lärosäten
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtagit för att tillförsäkra oss att svenska lärosäten framdeles inte ägnar sig åt olaglig kvotering.
Jag förutsätter att universitet och högskolor under regeringen följer de lagar och regler som styr deras verksamhet. Av 2 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567) framgår att diskriminering av en arbetstagare är förbjuden. Diskrimineringslagens 2 kap. 2 § föreskriver att förbudet mot diskriminering inte hindrar åtgärder som genomförs som ett led i en strävan att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor.
För att positiv särbehandling ska vara tillåten ska, enligt lagens förarbeten, skillnaden i meriter mellan två arbetssökande inte vara påtagliga, och särbehandlingen måste stå i proportion till ändamålet. Vidare framgår att en egenskap, till exempel den sökandes kön, inte får vara automatiskt eller ovillkorligt avgörande, utan en objektiv bedömning ska göras av exempelvis en arbetssökandes alla meriter och personliga förhållanden.
Av diskrimineringslagen följer även att universitet och högskolor ska arbeta med aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.
Vidare anges i högskolelagen (1992:1434) att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i lärosätenas verksamhet. Det är viktigt att kvinnor och män ska kunna verka på lika villkor och med samma möjligheter till akademisk karriär i den svenska högskolan. Jag följer därför noga hur lärosätena arbetar för jämställdhet och regeringen har vidtagit åtgärder för ökad jämställdhet. Alla statliga universitet och högskolor fick till exempel från och med förra året ett uppdrag om jämställdhetsintegrering av sin verksamhet.
Stockholm den 5 april 2017
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.