kvinnors ställning i Iran
Skriftlig fråga 1998/99:688 av Westerholm, Barbro (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-01
- Anmäld
- 1999-06-10
- Besvarad
- 1999-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Vid Förenta nationernas fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 antogs en deklaration och en handlingsplan med syfte att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Vid konferensen konstaterades att diskriminering av kvinnor fortfarande är vitt utbredd och att våld mot kvinnor alltjämt en global företeelse.
den 1 juni
Då och då får Sverige besök av kvinnor från länder där man enligt deras utsago är långt ifrån uppfyllandet av Pekingkonferensens deklaration. Nu senast har en kvinnlig advokat och journalist från Teheran redovisat förhållandena i Iran där giftermålsåldern för flickor är nio år och pojkar femton år. Enligt FN:s barnkonvention är de definitionsmässigt barn när de gifter sig. Vid skilsmässa är mannen underhållsskyldig under tre månader och om kvinnan är otrogen har han enligt uppgift rätt att döda både kvinnan och mannen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga vad regeringen i dagsläget avser göra för att Sverige skall kunna medverka till att kvinnors ställning stärks i länder som så uppenbart bryter mot internationella deklarationer och konventioner om kvinnors mänskliga rättigheter.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:688 besvarad av
- Utrikesminister Anna Lindh
den 16 juni
Barbro Westerholm har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att Sverige skall kunna medverka till att stärka kvinnors ställning i länder som uppnbart bryter mot internationella deklarationer och konventioner om kvinnors rättigheter. I frågan hänvisas till kvinnors ställning i Iran, där giftermålsåldern för flickor är 9 år och för pojkar 15 år, där mannen är underhållsskyldig under tre månader efter skilsmässa och där mannen enligt uppgift har rätt att döda sin hustru om hon varit otrogen.
Sverige bedriver i dag ett omfattande bilateralt och multilateralt arbete för att stärka kvinnors ställning, och därmed åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, i andra länder. Detta sker i dialog med andra länder, bilateralt eller tillsammans med andra EU-länder. I vårt utvecklingssamarbete stöder vi bl.a. i enskilda landprogram insatser som bidrar till att förbättra kvinnors villkor, t.ex. genom att främja ekonomiskt oberoende. Vi stöder och uppmuntrar också kontakter mellan det svenska civila samhället och grupper i andra länder. Dessa kontakter ger möjlighet att påverka attityder och värderingar. I multilaterala sammanhang deltar Sverige aktivt i arbetet för att ge kvinnor samma möjligheter som män att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Detta arbete inriktas såväl mot FN:s kommission för mänskliga rättigheter och Kvinnokommissionen som på biståndsinsatser.
Jag delar Barbro Westerholms oro över att flickor i Iran och andra länder blir bortgifta vid ung ålder. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter stadgar rätten för giftasvuxna män och kvinnor att ingå äktenskap och att så endast får ske med de blivande makarnas fria och fulla samtycke. Självklart skall ett barn på nio år inte giftas bort.
Enligt iransk, islamisk, lag är äktenskapsbrott belagt med dödsstraff. Jag finner det helt oacceptabelt att dödsstraffet kan utdömas för äktenskapsbrott. I den mån iranska myndigheter överser med eller ger sitt samtycke till att en man dödar sin hustru på grund av sexuell otrohet, anser jag att detta är helt i strid med grundläggande rättsprinciper. Varje kvinna och man har rätt att åtnjuta skydd för sitt liv och sin integritet. Den statsmakt som avsiktligt berövar en person sådant skydd åsidosätter en av sina främsta förpliktelser i fråga om mänskliga rättigheter.
FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, som Iran har tillträtt, förpliktar Iran att upprätthålla ett rättssystem som bl.a. erbjuder skydd för kvinnor mot mord.
I de samtal som den svenska regeringen för med den iranska regeringen utgör respekten för de mänskliga rättigheterna ett centralt tema. Likaså tas frågor som rör mänskliga rättigheter upp i de samtal som EU för med iranska företrädare.
Arbetet på att främja kvinnors rättigheter är en central del i regeringens strävan att öka respekten för de mänskliga rättigheterna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.