Kvinnors rätt till bröstcancervård
Skriftlig fråga 2005/06:129 av Brodén, Anne Marie (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-13
- Anmäld
- 2005-10-13
- Besvarad
- 2005-10-19
- Svar anmält
- 2005-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:129 av Anne Marie Brodén (m) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Kvinnors rätt till bröstcancervård
En färsk studie av den svenska bröstcancervården, utförd av forskningsinstitutet Women's business research institute, har visat att det är svårt för en ung, orolig patient att hitta fram till bröstcancervården.
Utredaren Karin Westlin Wombri utgav sig för att vara en 25-årig kvinna som oroade sig över en knöl i ett bröst när hon ringde till 25 sjukhus på olika håll i landet.
I genomsnitt behövde telefonväxeln tre försök för att koppla kvinnan till rätt mottagning. Totalt 23 av 25 sjukhus krävde dessutom en remiss - annars blev patienten hänvisad till en vårdcentral.
Studien visade också att den uppskattade väntetiden från kontakt till behandling var, lågt räknat, åtta veckor i snitt.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i västvärlden. I Sverige insjuknar runt 6 800 kvinnor varje år. Sammantaget står bröstcancer för nästan 30 % av all cancer hos kvinnor.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga stadsrådet:
Hur avser statsrådet att agera för att avskaffa remisstvånget och samtidigt få till stånd en ökad effektivitet i bröstcancervården?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:129 besvarad av
den 19 oktober
Svar på fråga 2005/06:129 om kvinnors rätt till bröstcancervård
Statsrådet Ylva Johansson
Anne Marie Brodén har frågat mig hur jag avser att agera för att avskaffa remisstvånget och samtidigt få till en ökad effektivitet i bröstcancervården.
Inledningsvis vill jag säga att det är viktigt att patienter ges ett gott bemötande inom hälso- och sjukvården och att deras oro tas på allvar.
Bröstcancer svarar för nästan en tredjedel av all cancer hos kvinnor och drabbar framför allt äldre kvinnor. Hälften är över 64 år när de får diagnosen, medan mindre än 5 % är under 40 år. En knöl i bröstet är det vanligaste symtomet på bröstcancer, men många knölar i bröstet är dock inte cancer utan godartade, ofarliga förändringar. Flera undersökningsmetoder ingår i diagnostiken av bröstcancer, bland annat mammografi. Socialstyrelsen rekommenderar landstingen att erbjuda kvinnor i åldrarna 40@74 år mammografiscreening. Trots ett ökat antal fall av bröstcancer de senaste årtiondena har dödligheten successivt minskat, tack vare förbättrad diagnostik och behandling.
Vårt sjukvårdssystem är uppbyggt enligt principen att det är sjukvårdshuvudmännen, som utifrån de grundläggande bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), ansvarar för att medborgarna erbjuds en god hälso- och sjukvård. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I landstingens planeringsansvar för hälso- och sjukvården ligger också att disponera sina resurser efter medborgarnas behov av vård. Landstingen kan därför i stor utsträckning själva sätta upp regler kring i vilka fall remiss krävs för att en patient ska få tillgång till viss specialistvård. Remiss får dock inte krävas för läkarvård inom specialistkompetenserna barnmedicin, gynekologi eller psykiatri.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utfärda nationella riktlinjer för vård och behandling av patienter med svåra kroniska sjukdomar, som rör många människor och tar omfattande samhällsresurser i anspråk. Målet med dem är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av öppna och tydliga prioriteringsbeslut. Socialstyrelsen utarbetar för närvarande nationella riktlinjer för bland annat bröstcancer. Det är min förhoppning att dessa riktlinjer ska leda till en ökad effektivitet inom bröstcancervården. Jag vill avvakta resultatet av detta arbete, innan jag tar ställning till om det finns behov av att överväga ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.