kvinnor med hörselskador
Skriftlig fråga 2004/05:293 av Ekström, Anne-Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-08
- Anmäld
- 2004-11-08
- Besvarad
- 2004-11-17
- Svar anmält
- 2004-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:293
av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Hans Karlsson om kvinnor med hörselskadorAlltfler kvinnor i yrkesverksam ålder drabbas av hörselskador men det finns lite forskning kring detta problem. Detta framkom i Hörselskadades riksförbunds årliga rapport våren 2004. Undersökningar visar att hörselskadade är överrepresenterade när det gäller sjukersättning och andelen stiger. Detta gäller i synnerhet kvinnor @ var femte hörselskadad kvinna i yrkesverksam ålder har sjukersättning.
Med anledning av detta ställde jag en interpellation till ministern våren 2004. Ministern framhöll att frågan är viktig. I debatten nämnde också ministern att ett antal forskningsprojekt är på gång när det gäller hörselskador men att ministern var osäker på huruvida de projekten tar upp problemet med hörselskador och kvinnor i arbetslivet.
Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit för att förbättra situationen i arbetslivet för kvinnor med hörselskador?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:293 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:293 om kvinnor med hörselskador
Statsrådet Hans Karlsson
Anne-Marie Ekström har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att förbättra situationen i arbetslivet för kvinnor med hörselskador.
I sin fråga hänvisar Anne-Marie Ekström till den interpellation som hon ställde till mig våren 2004 om åtgärder för att fler personer som har fått hörselskador ska kunna stanna kvar i arbetslivet.
Som jag angav i mitt interpellationssvar finns forskning om hörselskador som fokuserar på kvinnodominerade arbetsplatser. Exempel på detta är Arbetslivsinstitutets initiativ Skolans arbetsliv och ett större projekt kring arbetshälsa på callcenterföretag. Därutöver redovisar Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) ett antal projekt om hörselskador som både omfattar arbetslivet och fritiden. Forskningen bedrivs även internationellt. Forskare i Sverige ingår i nätverk där forskningsresultat kommuniceras och bidrar till mer kunskaper och därmed förutsättningarna för att vidta åtgärder som ger resultat.
Forskningen har i dag inte något entydigt svar på frågan om vilka orsaker som ligger bakom ökningen av andelen kvinnor med hörselskador. Man vet exempelvis inte om ökningen av antalet hörselskadade kvinnor är relaterade till arbetslivet eller fritiden, om den beror på ljudexponering som arbetstagaren utsatts för tidigare i livet och som långt senare får effekter på hörseln eller i vilken utsträckning statistiken påverkas av den åldersstruktur som finns på arbetsmarknaden.
Även om forskningen inte kan ge svar på alla frågor gäller den grundläggande principen att arbetsförhållandena på arbetsplatserna ska anpassas till människors särskilda förutsättningar att utföra arbete och inte tvärtom. Det handlar om att skapa möjligheter för alla, oberoende av förmåga eller funktionshinder, att delta i arbetslivet. För att lyckas väl med detta måste framsteg som görs inom forskning och teknikutveckling snabbt kunna omsättas i praktiken ute på arbetsplatserna.
Som jag redogjort för i mitt interpellationssvar arbetar Arbetsmiljöverket med att ta fram nya föreskrifter som tar hänsyn till de framsteg som gjorts inom vetenskap och teknik och innebär bland annat högre krav beträffande riskbedömning, mätning, hörselkontroller, samverkan samt information och utbildning. Dessa föreskrifter ska träda i kraft den 1 juli 2005.
För att ytterligare påverka utvecklingen i rätt riktning har regeringen föreslagit att arbetsgivarna från och med den 1 januari 2005 ska finansiera 15 % av arbetstagares sjukpenningkostnader. Regeringens förslag innebär ett förändrat kostnadsansvar där arbetsgivare genom att arbeta med sjukfrånvaro ges möjlighet att påverka sina kostnader nedåt. Detta är ett sätt att med ekonomiska drivkrafter minska antalet människor som är beroende av sjukersättning och bidra till att de som behöver, snabbt ska få rehabilitering.
Slutligen vill jag även nämna att utredningen om hjälpmedel för handikappade, (LSS- och hjälpmedelsutredningen), som jag nämnde i mitt interpellationssvar, har lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2004 :83). För närvarande slutförs remissbehandlingen i Socialdepartementet.
Mot denna bakgrund anser jag att det för närvarande inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.