kvinnoförtryck i Afghanistan

Skriftlig fråga 2004/05:1857 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-06-13
Anmäld
2005-06-13
Besvarad
2005-06-27
Svar anmält
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 juni

Fråga 2004/05:1857

av Lars-Ivar Ericson (c) till utrikesminister Laila Freivalds om kvinnoförtryck i Afghanistan

Människorättsorganisationen Amnesty International konstaterar i en rapport att trots att talibanväldet avskaffats så utsätts Afghanistans kvinnor för övergrepp av manliga anhöriga, av milis, polis och rättsväsen. Dagligen riskerar afghanska kvinnor att bli bortrövade, våldtagna eller bortgifta mot sin vilja. De kan även behandlas som "lösöre" som kan säljas eller köps för att lösa någon tvist eller betala någon skuld. Amnesty visar i sin rapport att kvinnoförtrycket frodas inom många områden av samhällslivet.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att kvinnoförtrycket i Afghanistan ska försvinna?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1857 besvarad av

den 21 juni

Svar på fråga 2004/05:1857 om kvinnoförtryck i Afghanistan

Utrikesminister Laila Freivalds

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kvinnoförtrycket i Afghanistan ska försvinna.

Jag är väl medveten om att de afghanska kvinnornas situation alltjämt är mycket svår trots att mycket har förbättrats sedan talibantiden. Kvinnor behandlas fortfarande som andra klassens medborgare i flera sammanhang. Andelen kvinnor i administrationen har förvisso ökat men inte i tillräckligt hög utsträckning.

Samtidigt har det skett en del positivt under de senaste tre åren. Jag tänker till exempel på antagandet av en ny konstitution i januari 2004 i vilken det klargörs att kvinnor och män har samma rättigheter och lika värde. Ett viktigt steg var också presidentvalet i höstas där omkring 8,1 miljoner afghaner, varav 40 % kvinnor, utnyttjade sin rösträtt. Det finns två kvinnliga ministrar i den afghanska regeringen och nyligen tillsattes den första kvinnliga guvernören Habiba Sorabi i delstaten Bamiyan. Den afghanska oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter, som etablerades under 2002, har även spelat en viktig roll för att främja kvinnors rättigheter.

Sverige har ett långvarigt engagemang i Afghanistan. Vårt stöd har till stor del fokuserat på att förbättra situationen för kvinnor och flickor. I januari 2002 ökades vårt utvecklingssamarbete till 300 miljoner kronor per år vilket gör Afghanistan till den tredje största mottagaren av svenskt bistånd. Sverige stöder bland annat Unicefs program som fokuserar på flickors och kvinnors utbildning med 60 miljoner kronor över två år. Den bangladeshiska enskilda organisationen BRAC bedriver även utbildningsinsatser med fokus på kvinnor med stöd från Sverige. Svenska Afghanistankommittén driver omkring 400 skolor i Afghanistan. 35 % av eleverna i dessa skolor är flickor. En annan viktig insats är mikrofinansprojektet MISFA som strävar efter att skapa inkomstkällor på landsbygden. Omkring 90 % av lånen har gått till kvinnor.

Sverige har agerat i såväl FN:s kvinnokommission som i FN:s kommission för mänskliga rättigheter för att uppmärksamma kvinnors situation i Afghanistan. Vårt stöd till Unifem har ökat under de senaste åren och uppgår 2005 till 20 miljoner kronor. Vi har även arbetat genom EU för att förbättra kvinnans situation. EU:s särskilda sändebud har tagit upp frågan kontinuerligt med afghanska myndigheter. Kommissionen bidrog under 2003@2004 med 26 miljoner euro till stöd för stärkandet av mänskliga rättigheter, jämställdhet och det civila samhället.

Det råder dock ingen tvekan om att det är lång väg att gå innan diskrimineringen av kvinnor i Afghanistan upphör. Det internationella samfundet måste arbeta för att stödja Afghanistan i att säkra respekten för mänskliga rättigheter och öka jämställdheten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.