kvinnligt företagande

Skriftlig fråga 2000/01:1559 av Ekendahl, Maud (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-08-09
Besvarad
2001-08-24
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 augusti

Fråga 2000/01:1559

av Maud Ekendahl (m) till näringsminister Björn Rosengren om kvinnligt företagande

År 1995 ändrades aktiebolagslagen, och minsta aktiekapital höjdes från 50 000 till 100 000 kr. Framför allt denna ändring har lett till att den nya aktiebolagslagen har blivit en ny kvinnofälla. Detta är i alla fall resultatet av en studie gjord av Hedi Bel Habib vid Arbetslivsinstitutet. Studien visar bl.a. att av kvinnor som 1993 startade nya företag valde 24 % att göra det i form av aktiebolag. 1998, efter höjningen, hade siffran sjunkit dramatiskt till 7 %.

I studien visas att kvinnornas svårigheter att få fram kapital tvingar dem att i stället välja organisationsformen enskild firma. Det är naturligtvis inget fel med att driva sitt företag som en enskild firma, men problemet är att studien visar att det ofta är liktydigt med litet startkapital, låg trovärdighet, låg omsättning, låg lön och låg pension. Enligt studien riskerar aktiebolagslagens höga krav på minsta aktiekapitalnivå t.o.m. att fungera som en institutionell form av kvinnodiskriminering.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att kvinnor inte ska riskera diskriminering på grund av reglerna om minsta aktiekapital i aktiebolagslagen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1559 besvarad av

den 16 augusti

Svar på fråga 2000/01:1559 om kvinnligt företagande

Näringsminister Björn Rosengren

Maud Ekendahl har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att kvinnor inte ska riskera diskriminering på grund av reglerna om minsta aktiekapital i aktiebolagslagen.

Höjningen av lägsta aktiekapitalnivå från 50 000 kr till 100 000 kr har självfallet fått effekter för alla som vill starta aktiebolag, det gäller såväl manliga som kvinnliga nyföretagare.

Val av företagsform baseras främst på bransch, kapitalbehov och förväntad omsättning. Vi vet att kvinnor ofta startar i branscher som kräver mindre kapitalinsatser vilket kan vara en av anledningarna till att kvinnor mera sällan väljer aktiebolagsformen än män.

Regeringen är medveten om behovet av en ny associationsform som gör det möjligt att driva verksamhet där den personliga ekonomin är helt åtskild företagets utan att behöva uppbringa 100 000 kr. Det är ett problem som uppmärksammats och frågor som Förenklingsutredningen för närvarande arbetar med.

Sverige ligger långt fram när det gäller kunskap och forskning kring kvinnors företagande. Vi har satsat mycket för att främja kvinnors företagande bl.a. genom att etablera kvinnliga rådgivare i ett stort antal kommuner och inrätta speciella företagarlån till kvinnor. Lånen hanteras av ALMI Företagspartner AB. Totalt har 461 miljoner kronor lånats ut till 5 400 kvinnliga företagare. Lånen uppgår i snitt till 85 000 kr.

På uppdrag av Näringsdepartementet kommer NUTEK under året tillsammans med ALMI Företagspartner AB att utreda i vilken utsträckning bl.a. kvinnor som driver företag har tillgång till de befintliga lånesystemen. Uppdraget kommer att avrapporteras den 30 september 2001.

Jag delar din uppfattning att kvinnor ska ha samma möjligheter som män att driva företag. Det jag redovisat ovan visar att regeringen på flera olika sätt främjar företagande bland kvinnor.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.