kvinnliga stundenters situation

Skriftlig fråga 1998/99:848 av Tjernberg, Gunilla (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-08-11
Besvarad
1999-08-25
Anmäld
1999-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:848 av Gunilla Tjernberg (kd) till utbildningsministern om kvinnliga stundenters situation

den 11 augusti

 

I en rapport från Utbildningsdepartementet Studentinflytande inom högskolan, som utkom hösten 1998, framgick det att kvinnliga studenter är mer missnöjda med sitt inflytande än sina manliga kolleger och att kvinnliga studenter och kårrepresentanter mobbas av ledamöter vid universitetet. När rapporten presenterades kommenterades den av olika företrädare för universitet och höskolor i medierna, och man menade att det främst är kvinnliga studenter som utsätts för dålig behandling och att man inom många universitet och högskolor inte lever upp till jämställdhetsmålen.

Utifrån denna rapport ställde jag i riksdagen en fråga till utbildningsministern om vad han avsåg vidta för åtgärder för att komma till rätta med de problem som rapporten uppmärksammade. Något konkret förslag fick jag inte vid det tillfälllet, utan svaret blev att man i Utbildningsdepartementet nu skulle arbeta med analys av rapporten och dess innehåll, och sedan återkomma i frågan.

Mot bakgrund av detta samt utifrån ovannämnda rapport blir min fråga:

 

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att öka studenternas möjligheter till delaktighet och inflytande för att kvinnliga studenter inte skall uppleva sig illa behandlade vid universitet och högskolor?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:848 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:848 om kvinnliga studenters situation
    Utbildningsminister Thomas Östros

den 25 augusti

 

Gunilla Tjernberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka studenternas möjligheter till delaktighet och inflytande så att kvinnliga studenter inte skall uppleva sig illa behandlade vid universitet och högskolor.

I rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51) som överlämnades i augusti 1998 konstaterar arbetsgruppen att kvinnliga studenter är mer missnöjda än männen med sitt inflytande. Materialet var dock inte tillräckligt omfattande för att medge några tydliga slutsatser. Därför rekommenderade gruppen att vidare studier av problemet görs.

Att samtliga studenter känner sig väl behandlade på högskolan är en allvarlig och viktig fråga. Jämställdheten inom högskolan är för regeringen ett prioriterat område där det är viktigt att arbeta aktivt för att motverka all form av diskriminering och försöka bryta dåliga mönster, t.ex könsspecifika utbildningsval. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att driva på arbetet med att öka jämställdheten på högskolorna. Som exempel kan nämnas rekryteringsmål för kvinnliga professorer och tjänster med inriktning mot genusforskning. Huvudansvaret för jämställdhetsarbetet vilar dock på lärosätena.

Diskriminering på grund av kön får inte förekomma vid universitet och högskolor. Högskoleförfattningarna innehåller bestämmelser som avser att främja jämställdhet mellan kvinnor och män (1 kap. 5 § högskolelagen). Regler om att högskolorna skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier har också införts i högskoleförordningen.

Både studentinflytande och jämställdhet är viktiga kvalitetsfrågor. Högskoleverket har som uppgift att bl.a. ha tillsyn över verksamheten vid universitet och högskolor och stödja och främja arbetet för att förbättra verksamhetens kvalitet. Låt mig också påminna om Högskoleverkets kvalitetsrankning där både jämställdhet och studentinflytande ingår som parametrar.

Studentkårer och andra studentföreningar har ett ansvar att använda sitt deltagande och inflytande på ett sådant sätt att alla medlemmar känner sig representerade. Dessa sammanslutningar skall också vara demokratiskt uppbyggda.

Högskolorna skall varje år redovisa vad man har gjort för att erbjuda sina lärare fortbildning och vidareutbildning i sitt pedagogiska utvecklingsarbete. I dessa kurser skall betydelsen av att kvinnliga och manliga studenter finner sig lika väl till rätta med t.ex. seminariekultur och handledning uppmärksammas.

Regeringen avser att återkomma till frågor om delaktighet och studentinflytande i en särskild proposition senare i höst.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.