Kvinnliga migrantarbetare i Mellanöstern
Skriftlig fråga 2020/21:3234 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-06-16
- Överlämnad
- 2021-06-16
- Anmäld
- 2021-06-17
- Besvarad
- 2021-06-23
- Sista svarsdatum
- 2021-06-23
- Svarsdatum
- 2021-06-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Arbetsrätten på den globala arbetsmarknaden är i ett enormt behov av att förstärkas. Världen över lider arbetare av dåliga arbetsvillkor, låga löner, farliga arbeten och arbetsgivare som kontrollerar och utnyttjar dem. Detta är en förutsättning för den nyliberala världsordningen – att en stor mängd människor ska tvingas lida och utnyttjas för att några få ska kunna leva i överflöd. Just nu växer den ojämlikheten både nationellt och internationellt.
Särskilt utsatta är migrantarbetare, som sällan får tillgång till de få arbetsrättsliga skydd som kan finnas i ett land. En grupp som det krävs att omvärlden riktar mer uppmärksamhet mot är kvinnliga migrantarbetare i Mellanöstern. Enligt FN jobbar omkring 1,6 miljoner kvinnliga migranter som hushållsarbetare i regionen. Kvinnorna kommer nästan uteslutande från fattigare länder i Afrika och Asien och anställs av välbeställda familjer i deras privata hem.
Bristande juridiskt skydd för dessa kvinnor skapar en utsatthet och rättslöshet som lett till att kvinnor mördas utan rättsliga konsekvenser. International Domestic Workers Federation, IDWF, har rapporterat om ett stort mörkertal av mord utöver de som får medial uppmärksamhet. Därtill föregås mord ofta av tortyr och långvarig misshandel.
Ett viktigt instrument för att skydda dessa kvinnor, och många andra hushållsarbetare, är ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare, som antogs 2011. Ingen av de stater där villkoren är som värst har hitintills undertecknat avtalet.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder vidtar ministern för att skydda och stärka migrantarbetare i världen, i synnerhet den stora gruppen av kvinnor i Mellanöstern, och vad mer bör Sverige göra inom den feministiska utrikespolitiken?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3234 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:3234 av Håkan Svenneling (V) Kvinnliga migrantarbetare i Mellanöstern
Håkan Svenneling har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att skydda och stärka migrantarbetare i världen, i synnerhet den stora gruppen av kvinnor i Mellanöstern, och vad mer Sverige bör göra inom den feministiska utrikespolitiken.
Jag delar frågeställarens oro över den utsatthet migrantarbetare, inte minst hushållsarbetare som ofta är kvinnor, kan befinna sig i och att mänskliga rättigheter i arbetslivet behöver stärkas globalt. Internationella arbetsorganisationen ILO beräknar att ungefär 164 miljoner människor i världen är migrantarbetare. ILO:s konvention 143, som Sverige ratificerat, slår fast att samtliga arbetstagare har grundläggande rättigheter oavsett migrationsstatus. Sverige har även ratificerat ILO:s konvention 189 om anständiga villkor för hushållsarbetare. Genom att ställa oss bakom dessa ILO-instrument har Sverige åtagit sig att tillämpa dessa konventioner.
Genom stöd till ILO verkar Sverige internationellt för att skapa bättre villkor för migrerande arbetstagare, inklusive hushållsarbetare, och genom det svenska utvecklingssamarbetet stöttas fackföreningar i hela världen.
Regeringen har i år stärkt arbetet med fackliga rättigheter och mänskliga rättigheter i arbetslivet inom ramen för demokratisatsningen. Våra utlandsmyndigheter uppmanas att fördjupa arbetet med dessa frågor, vi fortsätter att belysa frågorna i regeringens årliga rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer och vi genomför fortbildningsinsatser i utrikesförvaltningen för att stärka kompetensen på området.
Inom ramarna för den feministiska utrikespolitiken verkar regeringen för kvinnors aktörskap och rättigheter på arbetsmarknaden. Under 2021 har arbetet tagits vidare i ljuset av covid-19:s konsekvenser och inriktas bland annat på att främja kvinnors deltagande i processer som syftar till social dialog samt att verka för att kvinnor finns representerade bland arbetsmarknadens parter, inklusive i egenskap av fackliga företrädare, samt genom det globala partnerskapet Global Deal som initierats av Sverige i samarbete med OECD och ILO. Arbetet bedrivs även i den globala koalitionen för ekonomisk jämställdhet där Sverige och OECD har delat ledarskap.
Regeringen tar regelbundet upp mänskliga rättigheter i arbetslivet i våra bilaterala kontakter med länder i Mellanöstern. Detta har skett vid flera tillfällen det senaste året. Samtidigt kan vi notera att en viss positiv utveckling har skett i regionen under de senaste åren. Även om utvecklingen är långtifrån tillräcklig är det en trend som bör uppmuntras.
Stockholm den 23 juni 2021
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.