kvaliteten i vården
Skriftlig fråga 1999/2000:481 av Pålsson, Chatrine (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-01-28
- Anmäld
- 2000-02-01
- Besvarad
- 2000-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 januari
Fråga 1999/2000:481
av Chatrine Pålsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om kvaliteten i vårdenNyligen presenterade Svenskt kvalitetsindex ett resultat angående kvaliteten i den svenska sjukvården. Det utvisar att svenskarna tycker att vården har försämrats avsevärt på ett år. Detta gäller såväl den offentliga vården som den privata. Indextalet, som är ett snittbetyg som svenskarna sätter, för den offentliga vården har sjunkit från 69 till 64. Resultatet är därmed det sämsta sedan 1994. Den privata vården får fortfarande ett markant högre betyg än den offentliga, men även här har indextalet sjunkit från 76 till 72.
Det som mäts är patienternas förväntningar på vården, upplevd kvalitet, upplevt värde (dvs. om vården är prisvärd eller inte) och förtroendet för vården. De sjunkande siffrorna är enligt Jan Eklöf, kanslichef för Svenskt kvalitetsindex, statistiskt säkerställda och således något att ta på allvar.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att kvaliten i vården ska öka?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:481 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:481 om kvaliteten i vården
Socialminister Lars Engqvist
Chatrine Pålsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kvaliteten i vården ska öka.
Frågan ställs mot bakgrund av en undersökning av patienternas förväntningar och upplevelser av vården samt förtroendet för den.
Svensk hälso- och sjukvård håller internationellt sett en hög kvalitet. Det pågår också en utveckling av angreppssätt, metoder och modeller för att säkerställa att kvaliteten i hälso- och sjukvården utvecklas fortlöpande och systematiskt. Exempel på detta är de nationella kvalitetsregistren vid Socialstyrelsen. Av registret framgår t.ex. att operationer av grå starr och höftleder utförs med allt bättre kvalitet.
I lagstiftningen ställs höga krav på kvalitet i hälso- och sjukvården och kvalitetsfrågorna kommer alltmer i fokus i vården. Från att tidigare ha handlat om medicinska resultat och medicinskteknisk säkerhet har kvalitetsfrågorna alltmer kommit att handla om hälso- och sjukvårdens förmåga att möta de krav som medborgarna och patienterna har på vården.
Trots att vården under hela 1990-talet åstadkommit alltmer har möjligheterna att göra mer ökat ännu snabbare. Samhällets resurser för vård har däremot inte ökat i motsvarande grad. Kombinationen av utökade behandlingsmöjligheter och oförändrade resurser har inneburit att vårdens tillgänglighet försämrats, ofta med långa köer och oacceptabla väntetider som följd. Denna utveckling har bidragit till att människors förtroende för vården i vissa fall minskat.
För att 2000-talets sjukvård ska kunna göra mer i takt med den medicinska utvecklingen krävs både resurstillskott och att den öppna vårdens kapacitet stärks. För att åstadkomma detta har ett arbete påbörjats på Socialdepartementet för att ta fram en nationell handlingsplan för utveckling och förnyelse av sjukvården. Grunddragen i planen är en utbyggd primärvård, inklusive äldrevård och psykiatri. Viktiga inslag är bl.a. förbättrad samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen, uppbyggnad av ett familjeläkarprogram samt ökad mångfald av vårdgivare inom sjukvården. Ett resurstillskott om 9 miljarder tillförs sjukvården under åren 2001@2004 som ett viktigt medel i arbetet med den nationella handlingsplanen. Det är min bedömning att de nämnda åtgärderna kommer att leda till bättre kvalitet och därmed öka medborgarnas förtroende för sjukvården.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.