kvalitativ målstyrning av skolan
Skriftlig fråga 2004/05:275 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-04
- Anmäld
- 2004-11-08
- Besvarad
- 2004-11-10
- Svar anmält
- 2004-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:275
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om kvalitativ målstyrning av skolanOm tio år påstår Ibrahim Baylan att: "Då har vi en skola som mer fokuserar på kunskap än på tillfälliga resultat. Den skolan är också anpassad efter varje elevs speciella förutsättningar." För att detta ska bli verklighet krävs fundamentala förändringar av den socialdemokratiska skolpolitiken. Skolpolitikens fokus har under tidigare skolministrar helt legat på skolans organisation, på vem som ska få äga och driva skolor. Det skolan är till för, att förmedla kunskap och hur detta uppdrag klaras, har hamnat i skymundan. Det viktiga i skolpolitiken är inte vem som äger eller driver skolan, utan den kunskap barn har med sig efter skolåren.
Vi moderater vill ha en målstyrd skola där nationellt etablerade kvalitets- och kunskapsmål slår fast vad skolan ska uppnå. Hur de nationella målen nås ska vara upp till skolans medarbetare att avgöra. I dag finns en mängd krav på hur skolan ska arbeta, men få på vilka resultat som ska nås. En nationell kvalitetsutvärdering som betraktar alla skolor med samma ögon måste etableras för att klargöra hur skolorna når målen. Vi menar att det centrala är att varje elev ges möjlighet att nå kunskapsmålen och att det är detta som ska stå i centrum i styrningen av skolan. Lärandet och skolgången måste därför bli betydligt mer öppna för individualisering än i dag. Det gäller såväl skoltidens längd som hur undervisningen avpassas efter varje enskild elevs förutsättningar och behov.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att gå från dagens kvantitativa detaljreglering till en kvalitativ målstyrning av skolan?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:275 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:275 om kvalitativ målstyrning av skolan
Statsrådet Ibrahim Baylan
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att gå från dagens kvantitativa detaljreglering till en kvalitativ målstyrning av skolan.
Min uppfattning är att vi ska ha en målstyrd skola där det är de professionella i skolan som ska ha ansvaret för hur arbetet mot målen ska utformas. Jag delar inte uppfattningen att det i dagens system skulle finnas en mängd krav på hur skolan ska arbeta men få på vilka resultat som ska nås. Den svenska skolan är redan i dag en målstyrd skola, där läroplaner och kursplaner anger målen, medan vägen mot målen utformas lokalt. Systemet förutsätter att det finns en väl fungerande uppföljning och utvärdering såväl lokalt som på nationell nivå.
Inom ramen för regeringens kvalitetsprogram för skolan Alla skolor ska vara bra skolor (U/2003/1353/S) tas flera initiativ för att stärka målstyrningen av skolan på alla nivåer i systemet. Utgångspunkten är att statens stora ekonomiska satsning på skolan, bland annat genom personalförstärkningarna, måste följas av tydliga insatser för att uppnå en nationellt likvärdig och kvalitativt god utbildning. En senare viktig byggsten i arbetet med att förbättra kvaliteten blir införandet av en ny skollag.
Kvalitetsprogrammet innehåller viktiga åtgärder för att förbättra informationen om elevernas studieutveckling och planeringen av elevernas studier. Regeringen har till följd av detta beslutat om ändringar i grundskoleförordningen och motsvarande skolformsförordningar. Sedan den 1 juli 2003 gäller att den information som ges vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna samt tydliggöra vilka insatser, som behövs för att eleven ska nå målen. Från samma tidpunkt gäller att ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ska ges om en elev inte når upp till de mål i ett ämne eller ämnesblock som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret och betyg därför inte kan sättas. Av omdömet kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.
Ett förslag om att i grundskoleförordningen och motsvarande skolformsförordningar införa krav på framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för alla elever har varit på remiss och bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet. Ett av de viktigaste syftena med en individuell utvecklingsplan är att tydliggöra vilka insatser som krävs för att eleven ska ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Den individuella utvecklingsplanen skulle därigenom bli ett stöd för att arbetet sker med utgångspunkt i varje elevs behov, förutsättningar och intressen.
Kvalitetsprogrammet omfattar även initiativ för att utveckla skolornas och kommunernas kvalitetsarbete. För att stärka och tydliggöra kvalitetsredovisningens roll har Statens skolverk nu regeringens uppdrag att utarbeta ytterligare bestämmelser om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Verket ska bland annat överväga hur regelverket kan kompletteras med obligatoriska kvalitetsområden för bedömning av resultat och måluppfyllelse samt ett begränsat antal obligatoriska kvalitetsindikatorer samt förbereda föreskrifter och allmänna råd om kvalitetsredovisning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 maj 2005.
Redan den 1 december 2004 ska dessutom Skolverket redovisa ett uppdrag avseende kvalitetsindikatorer för den nationella nivån. Avsikten är att de kvalitetsindikatorer som föreslås för den nationella nivån ska spegla de som ska finnas i skolornas och kommunernas kvalitetsredovisningar, eventuellt kompletterade med särskilda indikatorer som svarar mot den nationella nivåns behov av information.
Kvalitetsprogrammet omfattade även förändringen av den statliga myndighetsorganisationen som genomfördes den 1 mars 2003 och som innebar att Skolverket delades i två myndigheter @ det nya Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. En utgångspunkt för denna organisationsförändring var övertygelsen om att i ett målstyrt system måste en tydlig och kraftfull nationell uppföljning, utvärdering, granskning och tillsyn kombineras med konsekventa insatser för att utveckla det lokala kvalitetsarbetet och främja lokal verksamhetsutveckling.
Slutligen vill jag också nämna det arbete som pågår med att se över det nationella provsystemet. Ett väl fungerande system med nationella prov, diagnostiska instrument samt kommentarmaterial är ett viktigt stöd för skolorna i deras arbete. På regeringens uppdrag redovisade Skolverket hösten 2003 en bedömning av dagens system med nationella prov med mera med avseende på kvalitet och kostnadseffektivitet. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Sammanfattningsvis vill jag understryka att det svenska skolsystemet enligt min uppfattning är målstyrt till sin karaktär och att regeringen vidtagit och vidtar en rad åtgärder för att stärka detta system. Det innefattar också insatser för att i en positiv mening stärka individualiseringen av utbildningen så att utgångspunkt tas i varje elevs behov, förutsättningar och intressen. Detta så att alla elever ges de bästa förutsättningar att nå målen för utbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.