kustsjöfarten
Skriftlig fråga 1999/2000:1238 av Gylling, Johnny (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-07-24
- Besvarad
- 2000-08-25
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1238
av Johnny Gylling (kd) till näringsminister Björn Rosengren om kustsjöfartenEU:s transportministrar lär ha uttalat att kustsjöfarten inom unionen borde främjas, främst av miljöskäl. Enligt den information jag har, ser det på många sätt svårare ut i dag än för några år sedan för svenska kustredare. Några upplever kraven på lots som alltför stelbenta och menar att avgifterna blir för höga. Det gäller även farledsavgifter som i vissa fall tas ut på ett svårförståeligt sätt, exempelvis vid transporter till och från Vänern, enligt de redare jag varit i kontakt med.
Samtidigt rustar våra grannländer Danmark och Finland nu för att öka sin inhemska handelsflotta genom att underlätta med nya skatteregler för sjöfarten.
Min fråga till näringsministern blir sålunda:
Avser näringsministern att vidta några åtgärder för att förbättra den svenska kustflottans möjligheter att fortsätta verka under svensk flagg?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1238 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:1238 om kustsjöfarten
Näringsminister Björn Rosengren
Johnny Gylling har frågat mig om jag ämnar vidta åtgärder för att den svenska kustflottan ska kunna fortsätta att verka under svensk flagg. Frågan har ställts då det enligt frågeställaren blivit alltför höga lots- och farledsavgifter för vissa redare, bl.a. vid transporter till och från Vänern. Johnny Gylling påpekar också att Finland och Danmark underlättar för sina inhemska handelsflottor genom skattelättnader och att det i sin tur kan försvåra förutsättningarna för att behålla kustsjöfarten under svensk flagg.
Till att börja med vill jag säga att det är riktigt att EU:s transportministrar uttalat att kustsjöfarten inom unionen ska främjas med olika åtgärder då den, bl.a., är kostnadseffektiv och miljövänlig. Regeringen delar denna uppfattning.
När det gäller lotsavgiften baseras den på principen om full kostnadstäckning. Under en lång följd av år har dock kostnadstäckningsgraden för lotsningsverksamheten varit under 40 %. Det är anledningen till att Sjöfartsverket ansett sig nödgade att höja lotsavgifterna med ungefär 27 % de senaste två åren och även införa en tidsbaserad lotstaxa från den 1 juli i år för att på så sätt förbättra överensstämmelsen mellan tillhandahållen service och debiterad lotsningsavgift. Det nya systemet innebär markant höjda avgifter för viss trafik såsom Vänersjöfarten och för att lindra konsekvenserna av det nya systemet utgår en generell rabatt på 30 % för denna trafik. Det har även kommit till min kännedom att frågan om lotsavgiftens storlek för fartyg i Vänertrafik är föremål för vidare handläggning på Sjöfartsverket. Jag vill också påpeka att möjligheterna att söka dispens från lotstvånget har ökat från den 1 juli i år då även godkända kunskaper i engelska utgör grund för lotsbefrielse.
Beträffande frågan om farledsavgifter genomfördes den 1 januari 1998 en anpassning till EU:s regelverk som i korthet innebar att avgifterna för inrikes och transoceana sjötransporter likställdes med vad som gäller för utrikes sjötransporter. Samtidigt införde Sverige en miljödifferentiering av farledsavgiftssystemet vilket inneburit en kraftig reducering av svavel- och kväveoxidutsläppen. Då frågeställaren specifikt nämner Vänertrafiken kan jag bara konstatera att då det finns en konkurrenssituation gentemot transporter på land i Vänerregionen har den inrikes trafiken mellan Vänerhamnarna och Göteborgsregionen, efter överläggningar med kommissionen, helt befriats från farledsavgifter. Frågor om sjöfartens avgiftssystem och om lotsning behandlas också av Godstransportdelegationen, med representanter från varuägare, transportföretag och statliga myndigheter. Delegationen kommer att presentera en samlad godstransportstrategi sommaren 2001.
Johnny Gyllings sista fråga handlar om det statliga rederistödet. Inom Regeringskansliet pågår nu ett beredningsarbete för att utvärdera det nuvarande rederistödet som löper ut vid utgången av nästa år. Jag ämnar därför inte vidta några åtgärder för tillfället utan avvaktar beredningens arbete.
Avslutningsvis vill jag säga att jag inte delar Johnny Gyllings negativa syn på förutsättningarna för den svenska kustsjöfarten. Regeringen kommer även i fortsättningen att värna den svenska sjöfartsnäringen och säkerställa att näringen även i framtiden kan fortsätta att både utvecklas och verka i en positiv riktning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.