Till innehåll på sidan

Kurdiska barns rättigheter till sitt modersmål

Skriftlig fråga 2019/20:1872 av Amineh Kakabaveh (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-07-28
Överlämnad
2020-07-29
Besvarad
2020-08-12
Sista svarsdatum
2020-08-12
Svarsdatum
2020-08-12
Anmäld
2020-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Människorättsaktivisten och språkläraren Zahra Mohammadi arresterades i maj i år. Zahra Mohammadi hade länge arbetat för organisationen Nojins kulturella sällskap. Hennes brott var att hon där undervisat barn i det kurdiska språket. För detta dömdes hon nu till tio års fängelse. Hon dömdes till ett års fängelse för varje år hon undervisat i kurdiska.

Under de tio år som Zahra Mohammadi undervisat har hennes arbete skett öppet och varit välkänt av myndigheterna.

I den iranska grundlagen kap. 2 artikel 15 står det emellertid att läsa att det vid sidan av det persiska språket, som är det officiella myndighetsspråket i landet, är tillåtet att använda lokala och etniska språk i tidningar och medier och vid undervisning i minoriteternas litteratur. Vad det handlat om nu är alltså inte att hennes undervisning varit olaglig. Islamiska regimens domstolar verkar inte fatta beslut utifrån vad den iranska grundlagen säger. Rätten till ett eget modersmål är en grundläggande rättighet. Eftersom domen mot Zahra Mohammad alltså strider mot landets egen grundlag måste den ogiltigförklaras och Zahra Mohammad omedelbart försättas på fri fot.

FN:s speciella rapportörer uttryckte 2019 stor oro när de fick kännedom om fängslandet av Zahra Mohammadi och att man ”kriminaliserat” en handling utan att detta har sin grund i någon lag utan är ett rent påhitt av domstolen i Sanandaj.

Att döma en ung kvinnlig lärare för att hon undervisat barn i det kurdiska språket, vilket är deras modersmål, till tio års fängelse är ett brott mot både FN:s konvention om mänskliga rättigheter och iransk grundlag, och en i det närmaste ofattbar grymhet. Efter vad vi erfarit genom åren är det som drabbat Zahra Mohammadi inte ett enstaka fall när det gäller kvinnors och minoriteters rättsosäkerhet när de släpas inför rätta i Iran.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att i EU och FN driva frågan om Zahras frigivning och frågan om kurdernas och andra minoriteters grundläggande rättigheter och kvinnors rättigheter för att förmå den iranska regimen att se till att justitiemord som i fallet Zahra Mohammadi inte inträffar?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1872 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)




Svar på fråga 2019/20:1872 av Amineh Kakabaveh (-) Kurdiska barns rättigheter till sitt modersmål

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser att i EU och FN driva frågan om Zahra Mohammadis frigivning, frågan om kurdernas och andra minoriteters grundläggande rättigheter och kvinnors rättigheter.

Läget vad gäller de mänskliga rättigheterna i Iran är fortsatt mycket allvarligt. UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran lyfter bland annat brister i den iranska rättssäkerheten, människorättsförsvarares situation och diskriminering av kvinnor och flickor. Rapporten, som publicerades i december 2019, lyfter också kurdernas och andra minoriteters situation.

Att skydda, främja och stödja ett brett spektrum av människorättsförsvarare är en tydlig prioritering i svensk utrikespolitik. Regeringen fortsätter även att verka kraftfullt inom ramen för den feministiska utrikespolitiken för att konkret bidra till att förbättra kvinnors och flickors situation i Iran och i övriga världen.

FN:s specialrapportör för MR-situationen i Iran, som Amineh Kakabaveh nämner, rapporterar löpande om diskriminering av landets kurder och andra minoriteter. Sverige har varit drivande för en årlig debatt och resolution om situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran i FN samt att specialrapportörens mandat årligen förnyas.

Regeringen tar återkommande upp respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive situationen för kurder och andra minoriteter, i kontakterna med Iran. Detta skedde bland annat under utrikesminister Zarifs besök i Sverige i augusti 2019.

Utöver bilaterala kontakter arbetar Sverige systematiskt och löpande med dessa frågor i FN och genom EU i kontakter med iranska företrädare - så även beträffande enskilda ärenden. Vi kommer fortsätta att regelbundet ta upp dessa viktiga frågor i vår dialog med Iran.

Stockholm den 12 augusti 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.