Kunskapsnivån hos legitimerade läkare och sjuksköterskor
Skriftlig fråga 2019/20:1798 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-10
- Överlämnad
- 2020-07-13
- Sista svarsdatum
- 2020-07-27
- Svarsdatum
- 2020-07-29
- Besvarad
- 2020-07-29
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den gemensamma arbetsmarknaden inom EU är viktig att värna liksom principen om att utbildningsexamina är giltiga inom hela unionen. Därför är det angeläget att när svårigheter uppdagas ta dessa på allvar och försöka åtgärda problemen snarast.
En utbildning i ett annat EU-land som uppfyller EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv leder per automatik till att en läkare eller sjuksköterska med utbildning i ett annat EU-land får sin yrkeslegitimation godkänd.
På senare tid har Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Inspektionen för vård och omsorg, arbetsgivare, Läkarförbundet och Vårdförbundet noterat att det förekommer att legitimerad vårdpersonal med utbildning från andra EU-länder uppvisar stora kunskapsbrister.
Ytterst är det patienterna som riskerar att drabbas av felbehandlingar om personalen inom hälso- och sjukvården inte besitter de kunskaper som legitimationen ska vara en garant för. Bristande kunskaper kan förstås också medföra ett arbetsmiljöproblem om medarbetarna inom hälso- och sjukvården inte kan lita på att kollegorna innehar förväntade kunskaper.
Tilltron till läkares och sjuksköterskors kunskap är generellt hög men det kan gå fort att rasera den om det visar sig att kunskaperna brister och bemötandet sviktar hos enstaka legitimerade läkare och sjuksköterskor.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att en legitimation som läkare eller sjuksköterska ska vara en garant för att personerna innehar de kunskaper som legitimationen kräver?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1798 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2019/20:1798 av Margareta Cederfelt (M)
Kunskapsnivån hos legitimerade läkare och sjuksköterskor
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att en legitimation som läkare eller sjuksköterska ska vara en garant för att personerna innehar de kunskaper som legitimationen kräver.
Låt mig först säga att för att upprätthålla en hög kvalitet och patientsäkerhet i den svenska hälso- och sjukvården måste det självklart ställas höga krav på alla de läkare och sjuksköterskor som ges legitimation innehar de kunskaper och färdigheter som legitimeringen kräver.
Även om det ytterst är regioner och kommuner som har huvudansvaret för att säkerställa att personalen har den kompetens som krävs, oavsett var personalen i fråga fick sin utbildning, har regeringen vidtagit flera åtgärder för att modernisera dels läkarutbildningen, dels utbildningen för specialistsjuksköterskor. I propositionen Bastjänstgöring för läkare (prop. 2017/18:274) förslår regeringen att läkarutbildningen förlängs med en termin till sex år och efter läkarexamen ska den enskilde direkt kunna ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. Vidare föreslås att läkarnas specialiseringstjänstgöring, det vill säga den vidareutbildning de genomgår för att bli specialister inom olika områden, ska inledas med en gemensam introduktion för alla s.k. bastjänstgöring. Bastjänstgöringen ska vara obligatorisk även för de som har sin läkarutbildning från andra länder än Sverige när man ska bli svensk specialistläkare. De regler som avser införandet av bastjänstgöring för läkare föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att se över specialistsjuksköterskeutbildningen i syfte att den framtida utbildningen ska möta hälso- och sjukvårdens förändrade behov och ge studenterna den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Utredningens förslag har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har vidare en pågående satsning på karriärtjänster för specialistsjuksköterskor som är ett led i att stärka kompetensförsörjningen och förbättra villkoren för specialistsjuksköterskor. Satsningen omfattar 100 miljoner kronor årligen från och med 2020.
Slutligen kan nämnas att regeringen, genom lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (2016:145), har genomfört det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (YKD) i svensk rätt samt att handläggningar om legitimation prövas av Socialstyrelsen, så även när det gäller erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU och EES för yrken inom hälso- och sjukvården. All hälso- och sjukvårdspersonal står även under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och prövningar av det personliga yrkesansvaret sker löpande via Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) som efter anmälan från bl.a. IVO fattar beslut i behörighetsärenden, dvs. beslut som gäller prövotid, återkallelse av legitimation, återkallelse av annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården eller begränsning av förskrivningsrätten.
Stockholm den 29 juli 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.