kunskapsmålen
Skriftlig fråga 2001/02:661 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-01
- Anmäld
- 2002-02-05
- Besvarad
- 2002-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 februari
Fråga 2001/02:661
av Sten Tolgfors (m) till utbildningsminister Thomas Östros om kunskapsmålenSkolverkets statistik visar entydigt att andelen elever som inte klarar betygskraven ökar. Över en fjärdedel saknar godkända betyg i ett eller flera ämnen.
Naturligtvis finns inte någon enkel lösning på detta problem, men alldeles för lite görs i dag. Kunskapsbetygen är det yttersta måttet på om skolan lyckas eller inte. Elevernas kunskap eller brist på sådan är det som måste stå i fokus för den svenska skolan.
Lennart Grosin, docent i pedagogik vid Stockholms universitet understryker att det går att reducera antalet underkända elever radikalt. Skolorna måste tydligt prioritera kunskapsmålen och jobba med ett positivt socialt klimat. Enligt Grosin handlar det om att skolan måste vara tydlig på att det beror på eleverna själva om de ska lyckas.
Det är viktigt att staten och Skolverket ställer tydliga krav på skolorna att målmedvetet arbeta för att kunskapsmålen ska nås och stå i fokus.
Min fråga till skolministern är därför:
Hur avser skolministern att agera för att skolorna tydligare ska fokusera på kunskapsmålen och därigenom stoppa den alarmerande ökningen av antalet underkända elever?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:661 besvarad av
den 13 februari
Svar på fråga 2001/02:661 om kunskapsmålen
Utbildningsminister Thomas Östros
Sten Tolgfors har frågat hur jag avser att agera för att skolorna tydligare ska fokusera på kunskapsmålen och därigenom stoppa den alarmerande ökningen av antalet underkända elever.
Först vill jag instämma med Sten Tolgfors i att elevernas kunskap eller brist på kunskap måste stå i fokus i skolan. Jag blir djupt bekymrad när jag ser att så många elever inte når målen. Det är dock slående i betygsstatistiken att förändringarna är små och att bilden är splittrad. Andelen behöriga till gymnasieskolan minskar något medan de genomsnittliga betygsresultaten förbättras. Det är dock glädjande att resultaten för elever med utländsk bakgrund förbättrats.
En av orsakerna till de resultat vi nu ser är enligt Statens skolverk de stora besparingar som ägde rum under början av 1990-talet, när de elever som nu går ut grundskolan gick sina första år i skolan. Mindre resurser ger större undervisningsgrupper och färre speciallärare, vilket har påverkat resultaten. Därför är det så viktigt att vi nu genom riktade statsbidrag kan öka resurserna till skolan för att kunna anställa fler lärare. De nya statsbidragen kan användas för att anställa 15 000 fler vuxna i skolan.
I det fortsatta arbetet med att förbättra måluppfyllelsen måste det lokala utvecklingsarbetet byggt på en förstärkt kvalitetsutvärdering stå i fokus. En förutsättning för ett gott resultat är att skolorna ges bättre verktyg för uppföljning och utvärdering av sin verksamhet. Nästa steg är att kommuner och skolor med utgångspunkt i dessa resultat sätter in de åtgärder som behövs för elever i behov av stöd så tidigt som möjligt.
Skolverket pekar på att skolor som lyckas förbättra sin måluppfyllelse kännetecknas av att det råder en samsyn på skolan om hur man ska arbeta och vad man prioriterar och att detta är väl känt bland elever och föräldrar. Skolan är också tydlig när det gäller målen och noggrann med att följa upp varje elevs utveckling och att kommunicera detta med eleven och föräldrarna. Uppföljning och analys av resultaten prioriteras.
Skolverket betonar också att reglerna och normerna är tydliga och lärarna har höga förväntningar på alla elever i framgångsrika skolor. Det finns en fungerande självgransking och självvärdering även av den egna organisationen, arbetsmiljön och kompetensen.
Jag anser att kvalitetsarbetet i kommuner och skolor behöver bli effektivare. Det behövs en mer regelbunden och heltäckande kvalitetsutvärdering av skolorna. En sådan utvecklad utvärdering måste kombineras med effektiva insatser för skolor som inte möter kraven. Därigenom förbättras förutsättningarna för att fler elever ska nå målen i skolan.
Frågan om att fler elever ska lämna grundskolan med godkända betyg har hög prioritet. Med ökade resurser och en fortsatt kvalitetsutveckling läggs grunden för att fler elever ska ha de kunskaper med sig som de behöver för att vara rustade för framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.