kulturväxter
Skriftlig fråga 1997/98:429 av Kaaling, Björn (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-11
- Anmäld
- 1998-02-16
- Besvarad
- 1998-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro antogs konventionen om biologisk mångfald. Sverige ratificerade konventionen den 29 december 1993. Ett av konventionens huvudsyften är att bevara den biologiska mångfalden. Landets friluftsmuseer gör en mycket betydelsefull insats som är gränsöverskridande historiskt, kulturellt och biologiskt. Till museernas uppgifter hör bl.a. att samla, vårda och visa vårt lands kulturarv. Museiutredningen SOU 1994:51 slår fast att museernas mål är att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs. Museernas syfte är bildning för medborgarna. I detta arbete ingår också den biologiska mångfalden med kulturväxter och husdjur. Det är således viktigt ur kulturpolitisk synpunkt och för den biologiska mångfalden att medborgare stimuleras att bl.a. odla kulturväxter som t.ex. stråsäd, vallväxter, landskapsväxter, frukt och bär, grönsaker, rumsväxter m.fl. För att människor skall ha möjlighet att odla detta material krävs att fröerna saluförs. Efter EU-inträdet anpassades svensk lagstiftning till EU-reglerna som innebär ett förbud mot att sälja köksväxtsorter som inte är registrerade i EU:s gemensamma sortlista. För att en sort skall registreras krävs att den har en ägare. Att bli ägare innebär en kostnad på drygt 20 000 kr. Denna EU-regel innebär att det finns frösorter som blir för små och olönsamma att saluföra. Min fråga till jordbruksministern är:
På vilket sätt avser jordbruksministern att agera för att utveckla EU:s regelverk så att det blir möjligt att saluföra kulturväxter utan att dessa belastas med ovan nämnda kostnader?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:429 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
Björn Kaaling har frågat mig hur jag avser att agera för att utveckla EU:s regelverk så att det blir möjligt att saluföra kulturväxter utan att dessa belastas med kostnader för provning och intagande på sortlistor.
EG:s direktiv på utsädesområdet omfattades redan av EES-avtalet. Förutsättningen för att ett köksväxtutsäde skall få säljas är att det åtminstone är kontrollerat som standardutsäde. Köksväxtsorten skall finnas med i antingen den svenska sortlistan, i EG:s gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i en nationell sortlista i EES-området. Att sorten inte finns med på en sortlista innebär i sig inte ett odlingsförbud.
Syftet med utsädeskontroll och reglerna för utsäde av bl.a. köksväxter är att garantera konsumenten produkter av bra kvalitet som ger friska grödor och god avkastning.
Det finns dock ett konsumentintresse för att använda sådana gamla inhemska sorter och sorter från länder utanför EU som inte är intagna i EG:s gemensamma sortlista eller i de nationella listorna i EES-området och därför inte får säljas. De köksväxtsorter det rör sig om säljs i så små mängder att det inte lönar sig att ta in dem på en sortlista.
Kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag som rör genomförandet av den inre marknaden på utsädesområdet. Till detta är kopplat en möjlighet till handel med och odling av lokala, äldre sorter genom att en bevarandelista upprättas. Förslaget har tillkommit för att främja biodiversiteten. Sverige har för att ytterligare förenkla reglerna föreslagit ett undantag för hobbyodling och vi kommer även i fortsättningen att arbeta för bättre och enklare regler för köksväxtutsäde.
För att försöka tillgodose konsumenternas önskemål arbetar regeringen således för en större flexibilitet i EG:s regelverk för köksväxtsorter. Regeringen är dessutom beredd att omgående se över vad som går att göra nationellt i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.