Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kulturen och elektronisk kommunikation

Skriftlig fråga 2000/01:1457 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-21
Besvarad
2001-07-26
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 juni

Fråga 2000/01:1457

 av Marianne Andersson (c) till kulturminister Marita Ulvskog om kulturen och elektronisk kommunikation

Regeringen har gett statsrådet Mona Sahlin bemyndigande att tillsätta en utredning för att lämna förslag till ny lagstiftning och myndighetsorganisation inom området för elektronisk kommunikation. Översynen behövs på grund av den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen inom medierna, IT och telekom @ konvergensutvecklingen @ samt det arbete som inom EU pågår med direktiv inom området. I beslutet framgår att de telepolitiska målen och syftena med lagen om radiokommunikation ska ses över och analyseras men någon översyn av de mediepolitiska målen ska inte göras. Samtidigt säger man dock att i den mån radio- och TV-lagen påverkas av de nya EU-direktiven så ska även den ses över i dessa delar. Även myndighetsstrukturen ska ses över men kulturpolitiken ska alltså lämnas utanför i en sådan omfattande översyn som är så intimt förknippad med just kulturpolitik. Jag anser att detta är ett märkligt förfarande och att de kulturpolitiska målen i dessa avseenden också behövt ses över i sammanhanget.

Jag vill därför fråga kulturministern:

På vilket sätt avser kulturministern inkludera kulturpolitiken i utredningsarbetet avseende elektronisk kommunikation?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1457 besvarad av

den 26 juli

Svar på fråga 2000/01:1457 om kulturen och elektronisk kommunikation

Kulturminister Marita Ulvskog

Marianne Andersson har frågat mig hur jag avser att inkludera kulturpolitiken i utredningsarbetet om elektronisk kommunikation.

Som en följd av den s.k. konvergensen mellan tele-, IT- och medieområdena pågår ett omfattande lagstiftningsarbete inom EU. Konvergensen gör gränserna mindre tydliga mellan olika nätverk för elektronisk kommunikation, vilket gör det svårt att upprätthålla de skilda regelsystem som i dag finns för olika infrastrukturer inom området. Den audiovisuella politiken och frågor som rör innehållsreglering för radio och TV omfattas inte av EU:s lagstiftningsarbete.

Som en följd av bl.a. de nya rättsakter som kommer att antas inom EU har regeringen beslutat att tillsätta en särskild utredare (dir. 2001:32) med uppgift att se över den svenska lagstiftningen som rör elektronisk kommunikationsinfrastruktur och elektroniska kommunikationstjänster. En lämplig myndighetsstruktur ska föreslås med anledning av de förslag till ny lagstiftning som läggs fram. Målen för tele- och IT-politiken ska också ses över.

Som framhålls i frågan omfattas målen för medie- respektive kulturpolitiken inte av översynen. Målen för mediepolitiken, att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna, fastställdes av riksdagen i slutet av 2000. Målen gäller oavsett vilken kommunikationsteknik som används. Det är viktigt att nya regler utformas med hänsyn till de mediepolitiska målen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.