Kulturarvsbrott
Skriftlig fråga 2020/21:649 av Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-23
- Överlämnad
- 2020-11-23
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Stölder och vandalisering av vårt lands fornminnen uppfattas med all rätt som ett allvarligt brott av stora delar av allmänheten, då det är en attack på våra gemensamma minnen.
Enligt en sammanställning från Riksantikvarieämbetet stals nästan 1 000 kulturföremål från kyrkor och museer mellan 2010 och 2015. Även andra former av kulturarvsbrott är vanligt förekommande. Bara i år har ett antal allvarliga fall uppdagats där tusenåriga gravfält och kyrkoruiner från medeltiden utsatts för omfattande vandalisering.
Trots detta är straffsatserna för kulturarvsbrott relativt låga, vilket också leder till en låg uppklarningsprocent då polisen ofta tvingas prioritera brott med högre straffsatser.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Är ministern och regeringen beredda att skärpa straffen för allvarliga kulturarvsbrott?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:649 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på fråga 2020/21:649 av Mattias Karlsson i Norrhult (SD) Kulturarvsbrott
Mattias Karlsson i Norrhult har frågat justitie- och migrationsministern om ministern och regeringen är beredda att skärpa straffen för allvarliga
kulturarvsbrott. Frågan har överlämnats till mig.
Kulturarvsbrott är brott som rör det materiella kulturarvet t.ex. stöld, häleri, skadegörelse, fornminnesbrott, smuggling eller olovlig utförsel av kulturföremål.
Straffskalorna för skadegörelse och grov skadegörelse skärptes 2017. I en proposition som beslutades den 19 november 2020, föreslogs bl.a. en ny kvalifikationsgrund om systematik i straffbestämmelserna om grov stöld och grovt häleri (Se prop. 2020/21:52 Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet).
Kulturarvsbrott drabbar oss alla. När föremål och platser skadas eller försvinner minskar tillgången till och förståelsen för kultur och historia.
Jag ser det som angeläget att förebygga kulturarvsbrott innan skadan redan har skett och oersättliga värden har gått förlorade. Därför är det förebyggande arbetet viktigt. Detta arbete sker i samverkan mellan flera olika myndigheter och institutioner.
För den direkta brottsbekämpningen ansvarar polis och åklagare. Sedan 2016 finns en särskild grupp inom Polismyndigheten som enbart arbetar med bekämpning av kulturarvs- och artskyddsbrott. Gruppen arbetar med både operativt utredningsarbete och strategiskt brottsförebyggande arbete.
Riksantikvarieämbetet är en aktiv part i det förebyggande arbetet. Myndigheten har i uppdrag att ta fram ny kunskap, informera allmänheten, genomföra kunskapshöjande insatser och brett erbjuda sin expertis, vilket bidrar i arbetet mot kulturarvsbrott. Samverkan med t.ex. Polismyndigheten och Tullverket är central och samarbetet bedöms av myndigheterna fungera väl.
Stockholm den 2 december 2020
Amanda Lind
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.