kulturarbetares villkor på arbetsmarknaden
Skriftlig fråga 2002/03:277 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-12-11
- Anmäld
- 2002-12-11
- Besvarad
- 2002-12-18
- Svar anmält
- 2002-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:277
av Ameer Sachet (s) till kulturminister Marita Ulvskog om kulturarbetares villkor på arbetsmarknadenI dag finns det allt för många kulturarbetare som är arbetslösa runt om i landet.
Kulturarbetarna har svårt att försörja sig, arbetstillfällena är begränsade och konkurrensen om de befintliga jobben är hård. Tidsbegränsade anställningar och kortare uppdrag är vanliga. Ofta blir dessa människor arbetslösa under en period i väntan på en ny tillfällig anställning eller uppdrag. Detta betyder att många kulturarbetare ofta är direkt beroende av stöd i form av arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Samtidigt ser vi att behovet av kulturupplevelser för barn, ungdomar och äldre inom vården och omsorgen hela tiden ökar.
Kulturupplevelser ger personlig utveckling och främjar folkhälsan.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga ministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ge kulturarbetarna bättre förutsättningar på arbetsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:277 besvarad av
den 18 december
Svar på fråga 2002/03:277 om kulturarbetares villkor på arbetsmarknaden
Kulturminister Marita Ulvskog
Ameer Sachet har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge kulturarbetarna bättre förutsättningar på arbetsmarknaden.
Att öka arbetstillfällena för konstnärerna och därmed också minska beroendet av trygghetssystemen har varit och är för mig en av de mest grundläggande och viktigaste kulturpolitiska frågorna. Målet för de statliga insatserna är att konstnärer ska kunna leva av sitt konstnärskap. I detta arbete utgör de statliga bidrags- och stödsystemen en viktig del. Samtidigt är det självklart att ett vitalt och utvecklat kulturliv är den avgörande förutsättningen för att skapa fler arbetstillfällen för konstnärerna. Därutöver skulle, genom att bättre än tidigare ta till vara konstnärernas kunskaper inom fler delar av samhällslivet, både målsättningen om allas rätt till kulturella upplevelser och konstnärernas behov av förbättrade möjligheter att leva av sitt konstnärskap kunna nås.
Med utgångspunkt i 1998 års proposition om konstnärernas villkor (prop. 1997/98:87) har regeringen kunnat förstärka de olika stimulans- och stödformerna till konstnärer med ca 146 miljoner kronor för åren 1997@2002. Vidare har en acceptans för konstnärernas särskilda villkor kunnat etableras inom arbetsmarknadspolitiken. För att förbättra och utveckla arbetsförmedlingsverksamheten har skådespelarpoolen Teateralliansen och en särskilt anpassad förmedlingsverksamhet inom de konstnärliga centrumbildningarna utvecklats.
Under 2003 kommer dansarnas villkor att kunna förbättras genom ett antal nya insatser. Inom ramen för de nya nationella uppdrag som regeringen inom kort avser att besluta om, kommer barns och ungdomars möjligheter till kulturupplevelser att ingå som en viktig del.
Men ännu återstår mycket att göra. För att fördjupa kunskapen om hur sociala skyddsnät och villkor för förmåner tillämpas på de speciella villkor som kännetecknar konstnärlig verksamhet tillsattes i december 2001 en utredning, Konstnärerna och trygghetssystemen, som kommer att avlämna sitt betänkande den 28 februari 2003.
Samtidigt som det är min övertygelse att kulturen har ett egenvärde anser jag inte att det behöver råda någon given motsättning mellan synen på kulturens egenvärde och den ökade insikten om kulturens betydelse som exempelvis identitetsskapande kraft, lokaliseringsfaktor eller hälsofaktor. Kulturens betydelse för folkhälsan bekräftas allt oftare. I nationella folkhälsokommiténs slutbetänkande (SOU 2001:91) tydliggjordes bland annat att "Positivt engagemang och deltagande i kulturella aktiviteter är främjande för hälsan". Vidare underströks att "kulturens roll som både skapande och läkande kraft är underskattad". I debatten har framförts förslag om att inom arbetslivet jämställa villkoren för kulturaktiviteter med de villkor som nu gäller för fysiska aktiviteter och motion. Jag anser förslaget intressant och väl värt vidare analys.
I likhet med Ameer Sachet anser jag att samtidigt som konstnärernas arbetssituation är svår så finns stora behov av kulturupplevelser. Skolan, vården, arbetsplatserna är några exempel på samhällssektorer, vid sidan om den kulturpolitiska, där förutsättningarna för att kunna ta del av kulturella upplevelser bör förbättras. Jag vill därför verka för att kultur- och konstnärliga upplevelser blir naturliga och vidgade delar av hela samhällslivet. Därigenom skulle också nya verksamhetsområden och arbetstillfällen kunna öppnas för konstnärerna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.