Kroppskameror på sjukhusens akutmottagningar
Skriftlig fråga 2018/19:142 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-05
- Överlämnad
- 2019-02-05
- Anmäld
- 2019-02-06
- Svarsdatum
- 2019-02-13
- Sista svarsdatum
- 2019-02-13
- Besvarad
- 2019-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I juli 2018 trädde en ny lag om kameraövervakning i kraft, med syftet att förebygga brott i offentliga miljöer. Inte minst på sjukhus, och särskilt på akutmottagningar, har hot och våld mot personalen blivit vardagsmat de senaste åren. I Skåne finns den politiska viljan att stärka säkerheten för vårdanställda och patienter, bland annat genom att låta vårdpersonal och inhyrda ordningsvakter inne på akutmottagningarnas väntrum utrustas med kroppskameror. Beslutet att köpa in utrustningen fattades förra året. Nu har dock Region Skånes jurister bedömt att ”laglig grund saknas” för att genomföra beslutet.
Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att kroppskameror ska kunna användas på sjukhusens akutmottagningar?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:142 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/
00398/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:142 av Boriana Åberg (M)
Kroppskameror på sjukhusens akutmottagningar
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att kroppskameror ska kunna användas på sjukhusens akutmottagningar.
Våld och hot på sjukhusens akutmottagningar är något som aldrig kan accepteras. Det gäller oavsett om det riktar sig mot vårdpersonal, patienter eller andra. Sjukvården ska vara en trygg plats för alla. De som begår hot- och våldsbrott på sjukhusens akutmottagningar äventyrar inte bara tryggheten för patienter och personal utan i förlängningen också sjukvårdens kvalitet och människors liv.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förenkla användningen av kamerabevakning i samhället. Det handlar framför allt om en ny kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018. Lagen innebär bl.a. att det blir lättare för polisen och kommuner att söka och få tillstånd till kamerabevakning på platser som är utsatta för brott, eller där hotbilden av andra skäl är förhöjd. Det krävs t.ex. inte längre att sökanden kan presentera omfattande underlag och statistik över brottsligheten för att kunna få ett tillstånd. Det här gäller också för sjukhus och liknande platser som har behov av kamerabevakning.
Kroppsburna kameror faller utanför tillämpningsområdet för den nya kamerabevakningslagen. I stället kan bl.a. EU:s dataskyddsförordning och offentlighets- och sekretesslagen bli tillämpliga vid användningen av sådana kameror inom vården. Eftersom sjukvården – och inte minst akutmottagningarna – är en mycket integritetskänslig miljö, krävs noggranna avvägningar mellan behovet av bevakning och respekten för den personliga integriteten.
Samtidigt som Region Skåne ser rättsliga problem med användningen av kroppskameror, kan det konstateras att sådana kameror redan i dag används av ordningsvakter i vården. Det finns ännu inte något vägledande domstolsavgörande i frågan och därför råder en osäkerhet kring de rättsliga förutsättningarna.
Bekämpning av våld och hot inom vården är prioriterad för regeringen. Jag avser därför att följa frågan noga.
Stockholm den 13 februari 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.