kronofogdemyndigheternas processföring
Skriftlig fråga 1998/99:439 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-11
- Anmäld
- 1999-03-16
- Besvarad
- 1999-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 mars
Sedan en tid råder den ordningen att varje kronofogdemyndighet skall stå för sina processkostnader inom sin egen verksamhetsbudget. Tidigare togs kostnaden för processer centralt av Riksskatteverket. Nyordningen förväntas innebära att kronofogdemyndigheterna får problem med att driva rättsliga processer om inte resurser till processer säkras.
Vissa kronofogdemyndigheter har i nu rådande situation en så liten budget för detta ändamål att de kan tvingas ta stora budgetmedel från andra verksamheter vid en förlorad process. I vissa mål är exponeringen för höga rättegångskostnader avskräckande även om den sakliga bedömningen är att målet med största sannolikhet skulle gå myndighetens väg. Denna situation spelar de riktigt stora ekobrottslingarna i händerna.
Vilken åtgärd avser statsrådet vidta för att se till att kronofogdemyndigheterna inte avstår från processer på grund av expandering i höga rättegångskostnader?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:439 besvarad av
- Finansminister Erik Åsbrink
den 17 mars
Johan Pehrson har frågat justitieminister Laila Freivalds vilken åtgärd hon avser vidta för att se till att kronofogdemyndigheterna inte avstår från processer på grund av exponering för höga processkostnader. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Bakgrunden till Johan Pehrsons fråga är att varje kronofogdemyndighet sedan en tid själv skall stå för sina processkostnader. Tidigare betalades sådana kostnader från medel som Riksskatteverket reserverat på central nivå.
Hur anslagsmedlen skall fördelas mellan kronofogdemyndigheterna, och i vilken utsträckning och för vilka ändamål medel skall behållas ofördelade på central nivå, är frågor som det sedan lång tid tillbaka ankommer på Riksskatteverket som central myndighet att besluta om. Myndigheternas utökade ansvar och befogenheter på budgetområdet kommer också till uttryck genom senare års förändringar i anslagstekniken, som bl.a. innebär att regering och riksdag inte på samma sätt som tidigare delar upp de medel som ställs till myndigheternas disposition på olika kostnadsslag eller olika ändamål inom en myndighets verksamhetsområde.
Jag ser inget skäl att på det nu aktuella området frångå denna grundläggande rollfördelning mellan statsmakterna och förvaltningsmyndigheterna och avser därför inte att vidta eller föreslå någon åtgärd av det slag som Johan Pehrson frågar efter.
Det jag nu har sagt betyder emellertid inte att jag är likgiltig för om den interna budgeteringen får sådana negativa konsekvenser som beskrivs i frågan, och det är jag övertygad om att inte heller Riksskatteverket är. Jag utgår från att Riksskatteverket noga följer vilka verkningar den ändrade budgeteringen får och vidtar de åtgärder som kan visa sig behövas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.