kristna och judar i Turkiet
Skriftlig fråga 2001/02:527 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-17
- Anmäld
- 2002-01-22
- Besvarad
- 2002-01-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:527
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om kristna och judar i TurkietTurkiet undertecknade 1923 det s.k. Lausannefördraget, där man i artikel 42 garanterade de etniska minoriteterna, dvs. armenierna, grekerna och judarna fri religionsutövning och rätt till egendom. Där ingick även procedurregler för lösande av tvister gällande egendom. Dessa minoritetsgrupper tvingades dock 1925 att efter hot, trakasserier och fängslanden acceptera att artikel 42 ogiltigförklarades. 1936 infördes en lagstiftning som förbjöd judiska och kristna församlingar och stiftelser att äga tillgångar och fastigheter. Fastigheter som ägts av dessa minoritetsgrupper har sedan dess konfiskerats. Exemplen på detta är åtskilliga. Utrikesministern har som exempel på en utveckling i rätt riktning i Turkiet angivit att syrisk-ortodoxa församlingen i Istanbul under år 2001 återfick en kyrka genom ett presidentdekret. Presidentdekretet innehöll dock villkoret att kyrkan ägdes av en privatperson. Den diskriminerande lagstiftningen är alltså fortfarande inte ändrad. Konfiskation kan åter bli aktuellt vid privatpersonens död. Det är svårt att se vari förbättringen består när den diskriminerande lagstiftningen fortfarande består. Den turkiska lagstiftningen på den här punkten är odemokratisk och strider mot ett stort antal konventioner som Turkiet undertecknat. Och den hör definitivt inte hemma i EU-sammanhang. Hela frågan ska inom kort tas upp i det turkiska parlamentet.
Jag vill fråga utrikesministern Anna Lindh:
Vad avser ministern att göra gentemot Turkiet och inom EU för att förmå den turkiska staten att ändra sin diskriminerande lagstiftning angående kristna och judiska församlingars rätt till egendom?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:527 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:527 om kristna och judar i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig vad jag avser göra gentemot Turkiet och inom EU för att förmå den turkiska staten att ändra sin diskriminerande lagstiftning angående kristna och judiska församlingars rätt till egendom.
Det är riktigt att det finns problem vad gäller möjligheten för de kristna och judiska församlingarna att äga tillgångar och fastigheter. En ökad tolerans gentemot vissa icke-muslimska församlingar kan dock noteras på senare tid, vilket framhålls i EU-kommissionens översynsrapport för år 2001. Det behövs t.ex. inte längre tillstånd för att renovera kyrkor och andra byggnader som tillhör religiösa minoriteter. Samtidigt noterar rapporten att kristna kyrkor fortsatt möter svårigheter, särskilt vad gäller rätt till egendom. I sammanhanget kan det vara värt att erinra att diskrimineringen inte gäller kristna individer eller judars markförvärv. Det är viktigt att den turkiska regeringen fortsätter arbetet med att underlätta för alla religiösa församlingar att utöva sin tro och bevara sina byggnader.
EU-kommissionens partnerskap för Turkiet innehåller en rad krav som kan förbättra situationen för religiösa minoriteter. Det rör bl.a. krav på ekonomisk och social utveckling av sydöstra Turkiet, större möjligheter att åtnjuta religionsfrihet, ratificering av FN-konventioner, avskaffande av undantagstillståndet i sydöstra Turkiet och avskaffandet av legala hinder mot utnyttjande av kulturella rättigheter. Sverige kommer både inom EU och gentemot Turkiet att fortsätta driva på för att dessa krav uppfylls.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.