Kristna och andra minoriteter i Nigeria
Skriftlig fråga 2020/21:1465 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-26
- Överlämnad
- 2021-01-26
- Anmäld
- 2021-01-27
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Varje år publicerar USA:s utrikesdepartement sin lista över länder som ger upphov till särskild oro (Countries of Particular Concern, CPC). Det rör sig om länder som accepterar eller deltar i systematiska, pågående och oerhörda brott mot religionsfriheten. Dessa länder gör de allvarligaste övertrampen när det gäller medborgarnas religionsfrihet, enligt den amerikanska myndigheten.
För första gången är nu Nigeria med på denna lista. Många har tvingats fly från sina hem på grund av våldsattackerna. På listan finns förutom Nigeria även Burma, Kina, Eritrea, Iran, Nordkorea, Pakistan, Saudiarabien, Tadzjikistan och Turkmenistan. Enligt amerikansk lag kan länderna på CPC-listan räkna med ekonomiska sanktioner om inte landets ledare lyckas vända situationen och skydda religionsfriheten.
Enligt Open Doors World Watch List 2021 är Nigeria på nionde plats av de 50 länder där det är svårast att leva som kristen. De senaste åren har det skett en dramatisk ökning av våldsdåd i Nigeria. Cirka 35 000 människor har mist livet sedan den islamistiska gruppen Boko Haram inledde sin militanta verksamhet. Dessutom har en konflikt mellan nomadiska herdar och etablerade jordbrukssamhällen i Nigeria eskalerat och spridit sig till omgivande regioner.
Beväpnade grupper från herdefolket Fulani inriktar sig på framför allt kristna byar, plundrar egendom, dödar och kidnappar bybor. Fulanigrupper var enligt en rapport från det brittiska parlamentet som publicerades i juli 2020 ansvariga för majoriteten av alla terrordåd i världen 2018. Självklart är detta ett oerhört lidande för kristna och andra minoriteter i Nigeria.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
På vilket sätt arbetar ministern och regeringen med att stärka religionsfriheten i Nigeria och få den nigerianska regeringen att hitta konstruktiva sätt att ta itu med kränkningarna av människors rätt till religions- och trosfrihet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1465 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:1465 av Sara Gille (SD)
Kristna och andra minoriteter i Nigeria
Sara Gille har frågat mig på vilket sätt regeringen arbetar med att stärka religionsfriheten i Nigeria och för att möjliggöra för den nigerianska regeringen att hitta konstruktiva sätt att ta itu med kränkningar av människors rätt till religions- och övertygelsefrihet.
Religions- och övertygelsefrihet är en stående rubrik i utrikesdepartementets MR-rapporter och vi följer frågorna i de länder där vi verkar.
I centrala Nigeria pågår konflikter mellan bofasta bönder och nomadiska boskapsskötare, där de bofasta bönderna är huvudsakligen kristna och de nomadiska boskapsskötarna främst tillhör den muslimska gruppen fulani.
Nigeria har stora utmaningar med våldsbejakande extremism. Sedan drygt tio år har islamistiska terrororganisationer bedrivit aktiviteter i nordöstra Nigeria och den anslutande Tchadsjöregionen.
Under 2020 stöttade Sida humanitära aktörer i Nigeria med omkring 200 miljoner kronor och Sidas initiala allokering av humanitärt stöd till landet för 2021 uppgår till 135 miljoner kronor. Sida bidrar även med utvecklingsbistånd för att bidra till stabilisering i Tchadsjöregionen.
Sverige för, tillsammans med EU, kontinuerlig dialog med nigerianska motparter om vikten av att upprätthålla rättsstatens principer och respekt för mänskliga rättigheter, inklusive rätten till religions- och övertygelsefrihet, samt respekt för humanitära principer. Viktiga tillfällen för dialog mellan EU och Nigeria under 2020 har varit högnivådialogen om mänskliga rättigheter i februari samt under ministermötet mellan EU och Nigeria i november 2020.
Stockholm den 3 februari 2021
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.