Krisen i Hofors

Skriftlig fråga 2005/06:49 av Marcelind, Ragnwi (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-09-27
Anmäld
2005-09-27
Besvarad
2005-10-05
Svar anmält
2005-10-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 september

Fråga 2005/06:49 av Ragnwi Marcelind (kd) till statsrådet Ulrica Messing (s)

Krisen i Hofors

Gävleborgs län har sedan valet 2002 kommit att toppa de flesta listor över arbetslöshet och ohälsa. 54 000 gävleborgare i arbetsför ålder har inget jobb. Länets politiker försöker på olika sätt komma med förslag som ska lindra krisen, exempelvis anordnar tillväxtkonferenser. Regeringen har delat ut ett södra Norrlandspaket men ännu ser vi inga resultat i form av ökad tillväxt och lägre arbetslöshet. Regeringen har haft olika delegationer som studerat förhållande i inlandet och i Bergslagen. Men konkreta slutsatser och förslag saknas.

Fredagen den 23 september kom chockbeskedet att över 300 jobb ska bort från Ovako Steel i Hofors de närmaste tre åren. Jag gör den bedömningen att läget är mycket allvarligt i vårt län och förvärras om ytterligare 300 jobb försvinner i Hofors. För en liten kommun med drygt 10 000 invånare innebär detta att otroligt många jobb försvinner. Jämför man detta med en större kommun, exempelvis Borlänge med sina 50 000 invånare, skulle samma neddragningar proportionellt sett motsvara 1 500 jobb. Förmodligen skulle staten ha reagerat snabbare för att komma med förslag på konkreta åtgärder. När det i dag gäller mindre kommuner är man mindre benägen att komma med förslag för att hjälpa dessa, oavsett om de ligger i ett redan tidigare drabbat område som Gävleborgs län.

Min fråga till biträdande näringsminister Ulrica Messing är:

Vilka speciella åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler jobb ska skapas i Hofors och i Gävleborgs län för att lindra dagens kris?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:49 besvarad av

den 5 oktober

Svar på fråga 2005/06:49 om krisen i Hofors

Näringsminister Thomas Östros

Ragnwi Marcelind har frågat statsrådet Ulrica Messing vilka speciella åtgärder hon avser att vidta för att fler jobb ska skapas i Hofors och i Gävleborgs län för att lindra dagens kris. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Bakgrunden till frågan är att företaget Ovako i Hofors har inlett förhandlingar om att minska antalet arbetstillfällen från i dag 1 370 anställda till 1 060 om tre år.

Låt mig först säga att jag förstår att de anställda vid bolaget och andra berörda känner oro inför en osäker framtid. Det är därför viktigt att alla berörda parter tar aktiv del i arbetet med att mildra de negativa effekterna även om vi inte vet omfattningen av dessa ännu. Enligt vad jag erfarit är också avsikten att bilda en omställningsgrupp med deltagande från bland annat bolaget, kommunen, länsarbetsnämnden och länsstyrelsen.

Sverige har i grunden ett konkurrenskraftigt näringsliv. För att ytterligare stärka utvecklingen presenterade regeringen i juni 2004 Innovativa Sverige @ en strategi för tillväxt genom förnyelse. Innovationsstrategin är en viktig plattform för regeringens utformning av en tillväxt- och sysselsättningsinriktad politik. Regeringen genomför också stora satsningar på forskning och utveckling och resurserna för detta ökar med 2,34 miljarder kronor fram till 2008. I syfte att stärka förutsättningarna för fler och växande företag genomför regeringen nu steg för steg ett brett program.

Inom ramen för regeringens arbete med regelförbättringar pågår en reformering av skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. Totalt kommer förbättringar och lättnader i dessa regler till ett värde om 1 miljard kronor att genomföras. Ett intensivt arbete pågår också för att genomföra regeringens handlingsprogram med 291 åtgärder för en enklare vardag för företagarna.

För att underlätta för enmansföretagare att anställa föreslår regeringen i budgetgetpropositionen för 2006 en sänkning av arbetsgivaravgiften för den första anställningen som en företagare gör.

En förstärkning av de små och medelstora företagens förmåga att öka kunskapsinnehållet i sina processer och produkter är central för utvecklingen av deras konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2006 föreslår regeringen att 100 miljoner kronor ska satsas på att stödja forskning och utveckling samt produktutveckling i små och medelstora företag. Från 2007 och framåt uppgår stödet till 200 miljoner kronor per år och ges i form av en kreditering av företagets skattekonto.

I syfte att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer i näringslivet har regeringen avsatt 2 miljarder kronor under tio år för verksamheten inom Innovationsbron AB.

Regeringen vill öka ungdomars intresse för entreprenörskap. År 2005 satsas 45 miljoner kronor. Avsikten är att fortsätta det treåriga programmet på samma nivå fram till 2007. Insatser görs för att ungdomar ska få råd och utbildning i frågor kring entreprenörskap. En särskild pilotsatsning genomförs i Gävleborgs län.

Stora delar av Hofors kommun ingår i nationellt stödområde B, vilket innebär att företag kan ansöka om regionalt investeringsbidrag. Hofors kommun ingår vidare i EG:s strukturfondsprogram Mål 2 Norra. Programmet syftar till att skapa bättre förutsättningar för näringslivsutveckling och konkurrenskraft. Länsstyrelsen i Gävleborgs län disponerar årligen medel för regionala utvecklingsinsatser i länet och för 2005 uppgår anslaget till 91 300 000 kr. Tillväxtdelegationen har stöttat Hofors kommun i sitt processarbete och Hofors har en bra plattform att utgå från. Gävleborg genomför också, liksom samtliga andra län, regionala tillväxtprogram vars syfte är att samordna insatser inom områden där sektorssamverkan bidrar till att utveckla hållbara lokala arbetsmarknadsregioner utifrån ett näringslivsperspektiv.

Jag avser att även framöver arbeta för att skapa goda förutsättningar för tillväxt och utveckling i hela landet och så även i Hofors.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.