Krisåtgärdernas faktiska storlek

Skriftlig fråga 2020/21:1603 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-02
Överlämnad
2021-02-03
Anmäld
2021-02-04
Svarsdatum
2021-02-10
Sista svarsdatum
2021-02-10
Besvarad
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen har återkommande slagit sig för bröstet för de svenska krisstöd till näringslivet som kommit på plats i kölvattnet av pandemin. Näringsminister Ibrahim Baylan har sagt att det inte finns någon regering som har jobbat snabbare än den regering han själv ingår i. Samtidigt kan det konstateras att de svenska krisstöden inte sällan kom på plats senare än motsvarande åtgärder i jämförbara stater, och de svenska stöden även varit avsevärt mindre. Grannländer, Tyskland, Storbritannien, USA och så vidare har alla fått stödpaket på plats som är flera gånger större än de svenska – dessa stöd tycks också i högre utsträckning faktiskt ha betalats ut till de drabbade näringsidkarna.

Trots detta har finansministern fortsatt att hålla fanan högt och nyligen menade hon att samtliga krisstöd till näringslivet totalt beräknas kosta 374 miljarder kronor. Det är naturligtvis en ofantlig summa pengar, men enligt Svenskt Näringsliv är den långt ifrån överensstämmande med verkligheten.

När Svenskt Näringsliv har beräknat krisstöden bedömer de att näringslivsåtgärderna kommer att bli avsevärt billigare än beräknat och menar att endast 87 miljarder har använts. Arbetsgivarorganisationen har i övrigt en rad synpunkter på stöden, exempelvis huruvida permitteringsstödet verkligen ska ses som ett rent företagsstöd eller inte. Alldeles oaktat kan det dock konstateras att det råder en enorm differens mellan 87 och 374 miljarder kronor – skillnaden får anses ligga utanför felräkningsmarginalen.

Det bör ses som anmärkningsvärt att skillnaden i beräkningarna är så stor och det torde även förefalla som att regeringen har misslyckats med att säkerställa att krisstöden faktiskt når ut till företagen.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 
Hur kommer det sig att differensen mellan regeringens egna beräkningar och de från Svenskt Näringsliv är så stor, och avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att en större andel av de utannonserade 374 miljarderna faktiskt når näringslivet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1603 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fi2021/00446 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1603 av Tobias Andersson (SD)
Krisåtgärdernas faktiska storlek

Tobias Andersson har frågat mig hur det kommer sig att differensen mellan regeringens beräkningar av de krisstöd som vidtagits till följd av pandemin är så stor jämfört med beräkningarna från Svenskt Näringsliv samt om jag avser vidta några åtgärder för att säkerställa att åtgärderna faktisk når näringslivet.

Regeringen har sedan pandemins utbrott överlämnat 16 extra ändringsbudgetar till riksdagen utöver de sedvanliga vår- och höständringsbudgeterna samt budgetpropositionen och den ekonomisk vårpropositionen. Dessa innehåller historiskt stora åtgärder för att minska smittspridningen och för att lindra pandemins effekter för människor, jobb och företag.

Det stämmer att regeringen under 2020 och 2021 vidtagit åtgärder som beräknas kosta ca 374 miljarder kronor, det stämmer dock inte att jag påstått att hela denna summa endast skulle vara avsedd för näringslivet. Dessa medel avser regeringens samlade åtgärder till följd av pandemin inklusive extra medel till kommuner och regioner, åtgärder för att minska smittspridningen och åtgärder för att öka den ekonomiska tryggheten för enskilda. Utöver dessa åtgärder har regeringen dessutom fastställt garantiramar och möjliggjort likviditetsförstärkningar till företag på över 900 miljarder kronor.

De beräkningar som Svenskt Näringsliv presenterat på 87 miljarder kronor överensstämmer med de utfall regeringen har redovisat, men de avser endast utfallet för de största åtgärderna regeringen vidtagit riktat mot näringslivet under 2020. Dessa beräkningar skiljer sig självfallet mot regeringens beräkningar på 374 miljarder kronor som avser samtliga krisåtgärder för både 2020 och 2021.

Sverige befinner sig i en extraordinär situation med stor osäkerhet om pandemins fortsatta utveckling. Regeringen fortsätter arbetet med att löpande analysera behovet av åtgärder och ersättningar och följer utvecklingen noga.

Stockholm den 10 februari 2021

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.