kriminella ungdomar i skolan
Skriftlig fråga 2004/05:1085 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-28
- Anmäld
- 2005-03-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-03-11
- Svar anmält
- 2005-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 februari
Fråga 2004/05:1085
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om kriminella ungdomar i skolanEnligt dagens sekretesslagstiftning får rektorer eller berörd personal i skolan inte reda på om det går kriminella elever på skolan som väntar på att deras fängelsestraff ska verkställas. När elever i grundskolan och andra omyndiga personer begår brott meddelas detta av polisen till socialtjänsten som enligt sekretessbestämmelserna inte får vidarebefordra informationen till skolorna.
Det är självklart ett problem att tungt kriminellt belastade elever som är våldsbenägna och i vissa fall drogberoende vistas på skolorna utan skolledningens kännedom. Det är extra oroande eftersom till exempel Skolledarförbundet vittnat om att det många gånger är elever som är inblandade i organiserad brottslighet och har flera år av kriminalitet bakom sig. Möjligheten för skolledningen att vidta åtgärder är i dag obefintlig eftersom man inte har kännedom om vilka elever det gäller.
Problemets omfattning blir än mer omfattande eftersom rektorerna ansvarar för elevernas och medarbetarnas säkerhet och enligt arbetsmiljölagstiftningen ska risker i arbetsmiljön förebyggas och i så stor utsträckning som möjligt elimineras.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern om han avser att förändra sekretesslagstiftningen så att skolledningen i större utsträckning kan få tillgång till information om kriminellt belastade elever.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1085 besvarad av
den 11 mars
Svar på frågorna 2004/05:1085 om kriminella ungdomar i skolan och 1156 om information till skolan om elevers brott
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag vill ändra sekretesslagstiftningen så att skolledningen i större utsträckning kan få tillgång till information om kriminellt belastade elever. Vidare har Sten Tolgfors frågat mig vad jag avser att göra för att ändra berörd lagstiftning så att skolan ska kunna informeras när elever döms för brott. Jag har valt att besvara dessa frågor gemensamt.
En av de huvudprinciper som ligger till grund för sekretessregleringen är att sekretessintresset aldrig ensamt får bli utslagsgivande för om en uppgift ska vara hemlig eller inte. Sekretessintresset måste alltid vägas mot intresset av insyn i olika verksamheter. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt med stor öppenhet hos domstolarna. Därför finns det regler som medför att uppgifter som omfattas av sekretess hos andra myndigheter i många fall blir offentliga hos domstolarna.
Sekretess hos en myndighet gäller som huvudregel, inte bara i förhållande till allmänheten utan även i förhållande till andra myndigheter. Riksdag och regering kan meddela föreskrifter om undantag från denna huvudregel, men sådana föreskrifter måste föregås av en avvägning mellan den mottagande myndighetens behov av uppgiften och den enskildes integritet.
Det är riktigt att uppgifter om domar omfattas av sekretess när de förekommer till exempel i belastningsregistret eller hos socialtjänsten. Den så kallade förundersökningssekretessen hos polis- och åklagarmyndigheter upphör dock som huvudregel att gälla för uppgifter som lämnas till domstol i samband med att åtal väcks. Vidare är domar som huvudregel offentliga hos domstolarna. Inom Kriminalvården gäller visserligen sekretess för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden men däremot inte för beslut i kriminalvårdsärenden. Beslut om anstaltsplacering är således offentliga inom kriminalvården.
Det är självklart viktigt att elever och personal kan känna sig trygga i skolan. Jag ställer mig dock frågande till om det är genom ändringar i sekretesslagstiftningen som vi åstadkommer en större trygghet i våra skolor. Genom ett gemensamt förebyggande arbete kan samhällets aktörer hjälpas åt att hindra att brott begås och att ungdomar faller in i kriminella riskbeteenden. Inom ramen för den lagstiftning vi har i dag bör myndigheterna ständigt utveckla och fördjupa samarbetet på det här området. Jag vill särskilt betona vikten av att det finns ett nära samarbete mellan skolan och de sociala myndigheterna kring elever som har problem.
Ett flertal satsningar har gjorts de senaste åren för att öka polisens närvaro i skolorna och därigenom förbättra det förebyggande arbetet med unga. Som ett exempel kan nämnas att Polismyndigheten i Stockholms län har beslutat att varje grundskola ska ha en kontaktperson inom polisen. Genom främst kartläggning och samverkan har mer än hälften av polismyndigheterna arbetat för att identifiera ungdomar i riskzonen under 2004. Den information som har erhållits har använts för att informera skolor, sociala myndigheter och föräldrar. Genom detta arbetssätt blir det möjligt att fånga upp ungdomar med problem och därigenom hindra en ogynnsam utveckling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.