Kriminella företag som utnyttjar de svenska välfärdssystemen
Skriftlig fråga 2021/22:846 av Anne Oskarsson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-20
- Överlämnad
- 2022-01-20
- Anmäld
- 2022-01-21
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Kriminella startar allt oftare företag för att kunna utnyttja de svenska välfärdssystemen för pengar. Det visar en ny lägesbild av den organiserade brottsligheten från tolv myndigheter. Staten förlorar årligen miljarder till den organiserade brottsligheten.
https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2021/oktober/kriminella-foretag-utnyttjar-svenska-valfardssystem/
https://tt.omni.se/en-borgerlig-regering-kommer-ta-tag-i-fragan/a/G3wLVm
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vad kommer statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder för att kriminella företag inte ska få bidrag utbetalade och lura det svenska skattesystemet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:846 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2021/22:846 av Anne Oskarsson (SD)
Kriminella företag som utnyttjar de svenska välfärdssystemen
Anne Oskarsson har frågat statsrådet Ardalan Shekarabi vad regeringen kommer att vidta för åtgärder för att kriminella företag inte ska få bidrag utbetalade och lura det svenska skattesystemet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Angreppen på välfärdssystemen har med tiden blivit mer systematiska och avancerade. Det är oacceptabelt att våra gemensamma välfärdssystem utnyttjas på detta sätt. Välfärdssystemen ska inte göda den organiserade brottsligheten. Vidare skapar sådan verksamhet en osund konkurrens på marknaden som hindrar seriösa företagare som vill göra rätt för sig.
Regeringen stödjer välfärdsmyndigheterna och de brottsbekämpande myndigheterna i deras arbete med att värna välfärdssystemen, genom att bl.a. skärpa regelverken och förbättra kunskapen om problemen och deras omfattning. Berörda myndigheter arbetar ständigt med att stävja fusk, fel och brottslighet, samtidigt som de ser till att den som har rätt till ersättning från välfärdssystemen får det.
Mycket återstår dock att göra. I budgetpropositionen för 2022 presenterade regeringen därför en statlig offensiv mot välfärdsbrottslighet. Regeringen aviserade bl.a. att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen ska inrättas under 2023. Dessutom anvisades ytterligare medel till berörda myndigheter för att bekämpa fel och fusk och för att förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet. Medel tilldelades bl.a. Arbetsförmedlingen och Inspektionen för vård och omsorg i syfte att stärka myndigheternas förmåga att förhindra och förebygga att oseriösa aktörer verkar i offentligt finansierad verksamhet. Totalt handlade det om ett tillskott på närmare 200 miljoner kronor för detta ändamål under 2022.
Regeringen har också tagit ett antal andra initiativ till att förstärka arbetet mot felaktiga utbetalningar, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet. För att hindra att företag används på olämpliga sätt har regeringen tillsatt utredningen Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). Utredningen ska överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. För att stärka skyddet för välfärdssystemen har regeringen även tillsatt en utredning som ska lämna förslag för att minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av välfärdsmyndigheterna (dir. 2021:39). Inom Regeringskansliet pågår vidare ett arbete med att se över, och vid behov stärka, det informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor som behövs för att kunna fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet (Fi 2021:B). Dessutom har en nationell delegation mot arbetslivskriminalitet (dir. 2021:74) bildats för att verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet och främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan.
Stockholm den 26 januari 2022
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.