Kriminalisering av lögn i förhör
Skriftlig fråga 2021/22:840 av Katja Nyberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-18
- Överlämnad
- 2022-01-20
- Anmäld
- 2022-01-21
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Högsta domstolen konstaterade i april 2019 att det inte är straffbart att lämna falska uppgifter till förmån för någon som är misstänkt eller dömd för ett brott, när det endast kan påverka bevisläget mot den personen. Ett exempel är att lämna ett falskt alibi.
Det borde vara varje laglydig medborgares skyldighet att samarbeta med rättsväsendet. Att ljuga för den myndighet som utreder brott och värnar brottsoffers upprättelse är moraliskt felaktigt och riskerar även slöseri med myndigheternas resurser samt att gärningsmän går fria. Det är således av ett skyddsvärt intresse, och en kriminalisering borde vara rimligt.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern och regeringen att kriminalisera lämnande av falska uppgifter i polisförhör?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:840 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:840 av Katja Nyberg (SD)
Kriminalisering av lögn i förhör
Katja Nyberg har frågat mig om jag avser kriminalisera lämnande av falska uppgifter i polisförhör.
Det är en högt prioriterad fråga för regeringen att bryta tystnadskulturen och motverka att människor inte medverkar i brottsutredningar eller lämnar falska uppgifter.
Redan idag kan ett vittne begå mened när han eller hon hörs under ed under förundersökningen. Flera åtgärder har också vidtagits för att få fler att våga vittna om brott. Med hänsyn till utvecklingen och vikten av att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet finns det emellertid ett behov av att vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsprocessen och öka lagföringen.
Den 25 maj 2021 överlämnades betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring. I betänkandet lämnas flera lagförslag i syfte att bryta tystnadskulturen och få fler att våga vittna om brott.
Vidare föreslås att straffen för brott som syftar till att störa rättsväsendets arbete och människors vilja att delta i rättsprocessen, till exempel övergrepp i rättssak, ska skärpas.
Det pågår ett arbete med en lagrådsremiss i anledning av förslagen. Planen är att en proposition ska kunna beslutas i mars 2022 och att lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2022.
Stockholm den 26 januari 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.