kriminalisering av bruket av butandiol och GBL
Skriftlig fråga 2004/05:964 av Ekström, Anne-Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-14
- Anmäld
- 2005-02-14
- Besvarad
- 2005-02-23
- Svar anmält
- 2005-02-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 februari
Fråga 2004/05:964
av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Morgan Johansson om kriminalisering av bruket av butandiol och GBLButandiol och GBL är ämnen som kan användas som berusningsmedel men som också har ett stort normalt användningsområde. Med dagens lagstiftning klassas inte ämnena som narkotika trots att de i kroppen omvandlas till det narkotikaklassade ämnet GHB.
I dagarna har regeringen skickat en remiss till Lagrådet gällande "vissa lagändringar beträffande hälsofarliga varor och narkotikaprekursorer". Förslaget innebär att butandiol och GBL klassificeras som hälsofarliga varor. Det innebär att försäljning blir olaglig och att polisen kan beslagta varorna. Det är ett steg på vägen. I december lovade folkhälsoministern i direktsändning i Radio Sjuhärad att ytterligare förslag till skärpning skulle komma under våren 2005 så att även bruk skulle bli kriminaliserat.
När avser folkhälsoministern att lämna förslag till en sådan lagstiftning?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:964 besvarad av
den 23 februari
Svar på fråga 2004/05:964 om kriminalisering av bruket av butandiol och GBL
Statsrådet Morgan Johansson
Anne-Marie Ekström har frågat mig när jag avser att lämna förslag till en lagändring för att kriminalisera även eget bruk av butandiol och GBL.
Den 10 februari 2005 beslutade regeringen att överlämna en lagrådsremiss, Vissa lagändringar beträffande hälsofarliga varor och narkotikaprekursorer, till Lagrådet. Lagrådsremissen innehåller förslag som möjliggör en klassificering av ämnen med stor industriell användning, som GBL och 1,4-butandiol, som hälsofarliga varor.
En av skillnaderna mellan narkotikalagstiftningen och lagstiftningen om förbud mot vissa hälsofarliga varor är att eget bruk av hälsofarliga varor inte är förbjudet. Anledningen till detta är att syftet med lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor vid dess tillkomst i första hand var att åstadkomma kontroll över handeln med de klassificerade varorna.
Både GBL och 1,4-butandiol metaboliseras, det vill säga omvandlas, i människokroppen efter intag till det narkotikaklassificerade GHB. Som regeringen påpekar i lagrådsremissen skulle en narkotikaklassificering av ämnena därför beträffande kriminalisering av eget bruk och straffsatserna bättre överensstämma med straffvärdet hos de brottsliga gärningarna. Med tanke på vikten av att GBL och 1,4-butandiol så snabbt som möjligt kommer under kontroll föreslår dock regeringen nu att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor ändras på sådant sätt att en klassificering kan ske enligt denna lag. Ett förslag om någon annan typ av klassificering eller att utöka det kriminaliserade området och skärpa straffsatserna i lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor kräver en utförligare utredning än den som mot bakgrund av den skyndsamhet som krävts varit möjlig att göra inom ramen för lagrådsremissen.
Regeringen har dock under arbetet med nämnda lagrådsremiss alltmer kommit att uppmärksamma att lagstiftningarna beträffande narkotika, hälsofarliga varor, flyktiga lösningsmedel och dopningsmedel är i behov av en översyn. De möjligheter till klassificering, straffsanktionering och övervakning som i dag finns fungerar i huvudsak väl men är ändå inte i alla delar tillfyllest. Framför allt har det under den senare delen av arbetet med lagrådsremissen visat sig att det krävs en väl sammanhållen översyn över de lagar som berör kontroll över ämnen som missbrukas för att de olika lagarna ska kunna fås att samspela så väl som möjligt utan att medföra gränsdragningsproblem eller att ämnen eller företeelser riskerar att "hamna mellan" de olika lagarna. Regeringen har därför för avsikt att initiera en sådan översyn. En översyn bör exempelvis omfatta överväganden beträffande enligt vilken lag de ämnen som i kroppen metaboliseras till narkotikaklassificerade ämnen bör klassificeras i framtiden, samt, i förekommande fall, vilka förfaranden som bör vara straffbara, straffskalor och förverkandefrågor.
Ingen av de frågor som kommer i fråga för en sådan översyn bör ses isolerad utan alla bör utredas i ett sammanhang för att det ska vara möjligt att skapa den sammanhållna lagstiftning som i dag saknas. Den grundlighet en sådan övergripande översyn kräver medför att jag inte kommer att kunna lämna förslag till kriminalisering av eget bruk av hälsofarliga varor under våren 2005. Det är också möjligt att översynen visar att det finns lämpligare juridiska lösningar för framför allt de varor som i kroppen metaboliseras till narkotika och att något sådant förslag därför inte bör lämnas.
Jag kan dock konstatera att påföljden vid eget bruk av narkotika normalt stannar vid böter och att det inte skulle kunna komma i fråga att ha högre påföljder vid eget bruk av hälsofarliga varor. En kriminalisering av eget bruk även avseende hälsofarliga varor skulle tveklöst ha ett viktigt signalvärde, men i praktiken torde möjligheten att förverka ämnena vara ett viktigare instrument i kampen för att stävja missbruket och därigenom skydda liv och hälsa.
Det är också så att innehav av en hälsofarlig vara är kriminaliserat och det är sällsynt att den som brukar en hälsofarlig vara inte själv vid något tillfälle innehaft den. Att innehav är kriminaliserat gör det också möjligt att förverka en hälsofarlig vara som påträffas även i de fall detta sker hos en enskild missbrukare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.