Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

krigsmaterielembargo

Skriftlig fråga 1999/2000:398 av Zetterberg, Eva (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-17
Besvarad
2000-01-12
Anmäld
2000-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 december

Fråga 1999/2000:398

 av andre vice talman Eva Zetterberg (v) till utrikesminister Anna Lindh om krigsmaterielembargo

I september 1999 införde EU ett vapenembargo mot Indonesien på grund av utvecklingen i landet och händelserna i Östtimor. I dag utgör militären fortfarande en destabiliserande faktor. Militären har i årtionden blandat sig i politiken, aktivt motarbetat en demokratisk utveckling och bekämpat Östtimors rätt till nationellt självbestämmande. Det finns stor anledning att befara att militären även kan komma att blanda sig i den politiska utvecklingen på Moluckerna, i Aceh, Iran/Jaya/Västra Papua och Kalimantan. Det är därför rimligt att EU:s vapenembargo förlängs tills den indonesiska armén hamnat under demokratisk kontroll och upphört att se sig som en legitim politisk kraft; tills man försäkrat sig om att den inte sätts in i konflikterna på Moluckerna, i Aceh, Iran/Jaya/Västra Papua och Kalimantan och tills man avväpnat den milis som finns i flyktinglägren på Västra Timor. Inom EU är i dag Holland och Frankrike, på grund av en lönande export av krigsmateriel till Indonesien, motståndare till ett vapenembargo. Sverige får inte upprepa tidigare misstag när man slutit avtal med Indonesien, vilka lett till pinsamma utrikespolitiska efterspel. Den svenska regeringen har oftast uppträtt formellt korrekt i affärer som dock av de flesta setts som suspekta. EU:s vapenembargo tas upp igen den 17 januari år 2000. Med hänvisning till ovanstående bör embargot mot Indonesien förlängas. Demokrati och MR måste gå före lönande vapenaffärer.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vad avser utrikesministern göra i EU för att förlänga krigsmaterielembargot mot Indonesien?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:398 besvarad av

den 12 januari

Svar på fråga 1999/2000:398 om krigsmaterielembargo

Utrikesminister Anna Lindh

Eva Zetterberg har frågat mig vad jag avser göra i EU för att förlänga krigsmaterielembargot mot Indonesien.

Eva Zetterberg avser därmed den gemensamma ståndpunkt som EU antog den 16 september 1999 och som gäller förbud mot att till Indonesien leverera vapen eller utrustning som kan användas för inre förtryck eller terrorism.

Ståndpunkten @ som är tidsbegränsad @ antogs mot bakgrund av det extrema våld som då drabbade Östtimor. Dess framtid diskuteras nu i EU-kretsen. Utvecklingen i Östtimor utgör då en viktig bakgrund. Jag ser därvid den uttalade vilja till försoning som visats av östtimoreserna och av Indonesiens nya demokratiskt valda ledare som en positiv utveckling. Samtidigt förblir de indonesiska myndigheternas bristande förmåga att hjälpa de östtimoresiska flyktingarna i Västtimor undan milisen och tillbaka till Östtimor en belastande aspekt.

Den indonesiska militärens agerande i landets interna konflikter, liksom dess framtida roll i samhället, debatteras numera öppet av indoneserna själva. Undersökningar har inletts i Indonesien och internationellt om MR-överträdelserna i Östtimor. Samtidigt är militärens agerande i Aceh och på andra håll i landet föremål för utredningar, eventuellt också rättsliga påföljder. Den indonesiska regeringens vilja att lösa landets inre konflikter på fredlig väg och genom dialog, snarare än med militära medel, utgör en viktig nyorientering. Det är en politik som är värd omvärldens stöd, då den syftar till att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna, öka regionernas inflytande, och reformera militärens roll i samhället.

Utvecklingen i Indonesien förblir bräcklig som de senaste månadernas händelser i inte minst Aceh, Irian Jaya och Moluckerna visat. Var och en av dessa konflikter har sina särskilda rötter, men de bär alla i sig stor våldspotential. Därför menar jag att det finns skäl att tills vidare fortsätta med åtgärder av det slag som inleddes för fyra månader sedan. Jag har därför föreslagit den portugisiske utrikesministern som ordförande i EU att vi fattar ett nytt beslut om vapenembargo.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.